Medlemmar: 4605 st.
Visa menyn

The Headmasters Ritual: Ont kunde med ont fördrivas

Davidsson och Mannen
sön 22 sep 2013 kl 12:00

Det är alltid något speciellt när vi skall möta Stoke, och det inte i ett positivt hänseende. Personligen så gillar jag den fysiska aspekten av, framför allt, engelsk fotboll, men killarna från Stoke-On-Trent har alltid haft en fallenhet för att överge hårdheten för det rena övervåldet.

Man har liksom alltid någon form av beredskap för ett värstascenario när de är inblandade. Man tänker benbrott, ymniga kapningar och luftpastejer från både plan och sidlinjer. Man tänker dålig match, lågt tempo och mål på fasta situationer. Därför är det mig ett sant nöje att presentera dagens Arsenal. Ett Arsenal som inte bara lyckade klara sig från ännu en skada, utan också ett Arsenal som kunde fördriva ont med ont. Som presterade en tämligen medioker tillställning i ett högst makligt tempo. Som låg lågt i defensiven, som struntade i skönspelet och som gjorde hela tre mål på fasta situationer. Mot Stoke.

Vi besegrade den onde med den ondes egna medel. Vi stod upp fysiskt tämligen unisont, vissa Arsenalspelare var till och med elaka och vi tog ett luftrum som Stoke haft monopol på i alla dessa ständiga möten. Vi vann ugly, vi vann smått primitivt och vi vann högst rättvist. Återigen mål av en påpasslig Ramsey, en luftburen Stor Tysk och av en segelflygande Sagna i ovan terräng. Och samtliga mål med kreatör Özil som ansvarig utgivare. Mina spelarbetyg är som följer:

Szczesny: 3/5. Bra och förtroendegivande i spelet i luften. Han var bra ute i boxen och bjöd på ett antal fina räddningar, mestadels på motståndarnas långskott. Såg lite väl yvig ut på deras kvitteringsmål, men var bortsett från det bra matchen igenom.

Sagna: 3/5. Var överlag ganska vältimad och höll sin kant tämligen stängd. Åkte i början på några rejäla dragningar från Arnautovic men tog sedan successivt över initiativet. Kul för Sagna att han gjorde mål och kul att se hans tämligen ohämmade och genuina glädje över målet.

Mertesacker: 4/5. Herrejösses vad kraft det inryms i denne, till synes, något långsamme herre. Och jösses vad viktig han är för Arsenal av idag. Gick bort sig helt vid gästernas kvittering, men var bortsett från det, rakt igenom felfri. Mycket fint mål och stort arbete vid fasta situationer, både offensiva och defensiva.

Koscielny: 3/5. Fantastisk chansdummy vid Mertesackers 2-1 mål där han var högst delaktig i att lura Begovic. Men hade, bortsett från denna delikatess, inte sin bästa match idag. Var totalfrånvarande vid Stokes mål och tappade Jones ett antal gånger vilket hade straffat sig om denne hade varit en bättre fotbollsspelare.

Gibbs: 3/5. Som vanligt trygg, följsam och placeringssäker. Bröt bra, men passade desto sämre. Hade, även denna, match ett skott inifrån motståndarboxen och var den i många lägen den ytter som Wilshere inte var.

Flamini: 4/5. Matchens store man. Blandade smått poetiska brytningar med ett stabilt passningsspel och bjöd på ett stort jobb matchen igenom. Viftade, styrde och drev på sina medspelare. Tog också bort Adam helt och fick honom att framstå som än mer begränsad än vad han är.

Ramsey: 3,5/5. Ännu ett mål, ännu en match med bärande insats och ännu en box-to-box-lektion för de hugade. Slog bort ett, på senare tid ganska ovant, stort antal passningar och var långt ifrån så dominant som de senaste matcherna. Men skapar sig ytor och tid på ett så otroligt fint sätt.

Özil: 3,5/5 (3 för spelet och 4,5 för de fasta situationerna). Var väl inte världsklass direkt, men lyckades ändå ligga bakom de båda målen under första halvlek. Fortsatte sedan att blanda och ge, men hade några riktigt fina passager där han kopplade ihop bra med Ramsey, Wilshere och Giroud. Och så frisparken till 3-1... Två (och en halv) assisterande målpassning, får nog ändå ses som ett rätt okej facit en dag som denna. Men var var glädjen när han under publikens jubel fick vandra av för lite vila?

Gnabry: 2,5/5. Började matchen oerhört lovande, med högt bolltempo, fin teknik och ständiga invandringar in i banan i högt tempo. Verkade sedan bli osäker och safade (hela 96.2 % rättslagna passningar i första halvlek) med passningar bakåt eller i sidled vilka drog ned på tempot på tok för mycket. Stod upp bra fysiskt och hade ett par rejäla brottningsmatcher vilka han inte på något sätt skall skämmas för.

Giroud: 3/5. Nej, han gjorde inget mål i den här matchen heller, men han var under hala matchen högst delaktig i den. Dels i uppoffrande spel i egen box men också för att ständigt göra sig spelbar och således användbar för sina medspelare. Fick mycket stokekött på sig och klarade denna börda tämligen bra. Lär nu få nästan en veckas vila, vilket nog är behövligt.

Wilshere: 4/5. En väldigt bra match från en Wilshere som allt mer verkar få grepp om vad han kan göra från sin nya och lite aviga position ute på vänsterflanken. Ständiga positionsbyte, ständiga löpningar med bollen i hög fart och ett var ett ständigt hot för stabbiga jättar. Var väldigt dynamisk med fantastiskt passningsspel och stenhårda tacklingar.

Wenger: 3,5/5. Efter att Walcott insjuknat gjorde han helt rätt val som satte Gnabry på plan för värdefull lärotid. Bra byten och kul att vi fick se Arteta på banan samtidigt som Flamini läts stanna kvar och dominera.

mardrömsdomare Dean: 2/5. Silade mygg och släppte kameler, dom det heter. Gav Stoke 100 % frisparkar i 50-50-situationer, vägrade ge Stoke gult kort under matchens 53 första minuter och förbisåg helt både Adams patetiska filmningar, fula stämplingar och rena fotbollsövergrepp från grottfolkets sida. Men va f-n hade man väntat sig. Man får vara glad när han inte dömer straffar emot oss och visar ut oss helt utan orsak, som han brukar göra.

D&M: 4/5. Som FagerstaDG helt riktigt påpekade i föregående THR så har jag behandlat betygsättningen av min egna insats högt styvmoderligt, den senaste tiden. Orsaken till denna vänsterhandsavvägning kan ha varit min humbla eller smått modesta personlighet, men går nog mer sanningsenligt att hänvisa till att andra saker faktiskt har varit mer intressanta än vad jag företar mig när ludden är urpetad ur naveln.  Men av denna anledning kommer jag i dag att betygsätta min egen insats med tämligen grundlig och djuplodande egocentrism.

Efter en tämligen hård arbetsvecka inledde jag helgen med att på fredagskvällen skjutsa till och närvara vid sonens fotbollsträning. Detta följde jag upp med att på lördag morgon möjliggöra hans innebandyträning och ännu en fotbollsträning samma eftermiddag. För att skapa motvikt startade jag söndagen med att själv, efter en elak knäskada jag drog på mig under ett postsemestertungt löppass, göra comeback på gymmet. Det gick väl sådär och jag kände mig högst diabysk när jag släntrade hemåt, svettig, ömmande och dan, men jag  genomförde det jag företagit mig och jag överlevde. 

Efter tagen dusch och andrafrukost närmade jag mig alla relationers svarta hål, det vill säga diskussion om hushållets ekonomi och dess prioriteringar, och jag gjorde det inte bara genom att följsamt leda Fru D&M till uppsatt mål, utan jag lyckades också få det klassiska jämlikhetskortet kuperat in i leken. Dessutom tog jag familjen på lunch på Dim Sum King, vilket alltid uppskattas. Så ja... jag är f-n bäst. Så av dessa enkla anledningar ger jag mig själv, med all rätt, fyra av fem möjliga kaftaner i betyg. Bra jobbat, D&M. Tack skall du ha, D&M. Och stort tack till Arsenal. Som kan vinna mot onskan med dess egna medel.