Jag är så trött
mån 3 mar 2014 kl 14:57
Jag har förvisso lämnat min ungdom bakom mig och är troligtvis närmre min bortgång än min födsel. Men jag är ändå en tämligen energisk och energirik man. Jag är gärna ute och springer, håller helst ett högt tempo i livet i stort och uppges även vara en tempostark person att ha att göra med. Men nu är jag trött. Så evinnerligt trött. Jag vet att trötthet nu för tiden mestadels är ett skällsord, så jag får ta mössan i hand, räcka upp min hand i skam och erkänna. Trots min övriga personlighetsstruktur är jag trött. Så evinnerligt trött.
Jag är trött på polemiken mellan Wenger Outs och Wenger Knows Best. Jag är trött på att de förstnämnda hånades hela hösten när allting gick som det skulle och på att de sistnämnda nu bara letar svepskäl för att få hålla krampaktigt i sin sanning. Jag är så trött på min egen röst, på min och andras svartvita argumentation och trött på letandet av syndabockar. Jag är trött på att de olika sidornas argument kastas för obrukbar mark, trött på antingen eller och trött på alla krav om referenser eller namedropping. Jag är trött på att alltid behöva vänta på nästa säsong. Ännu en gång.
Men framför allt är jag trött på att mitt hjärtas lag behandlas så illa som det fortfarande, uppenbarligen gör. Trött på att titta på en tabell som, med shittys två matcher till godo, i realiteten har Arsenal på en fjärdeplats. Ännu en gång, ännu en säsong. Jag är trött på att min klubb, mitt Arsenal, återigen skall hålla till godo med en fjärdeplats när Arsenal skall vara en klubb som skall vinna titlar, en klubb att respektera och en klubb för andra att se på med avund.
Jag är så trött på ursäkter, svepskäl och tomma ord. Trött på att bli förbannad på underpresterande spelare vilka är både mentalt urlakade av för mycket speltid och för lite rotation eller satta i ett spelsystem där de inte optimeras. Trött på att se ännu en säsong gå där runtrullning utan resultat är utgångsplanen och där Plan B heter menlösa inlägg som ändå nickas bort av långa mittbackar. Trött på krympta spelare när vi möter andra storlag och trött på räddhågsenhet när de sätts under press eller riskerar tacklingar och tjuvnyp.
Ungefär så här känner jag mig och Arsenal, just nu. Bild från Flickr.com: ”Ken_Davies_Archive”
Jag är trött på att höra Gazidis lova runt och sedan se Wenger, eller vem/vilka det nu är som bestämmer i klubben, hålla tunt. Jag är trött på att behöva bli beskviken och trött på att behöva upptäcka att sanningar visar sig vara lögner. Trött på att transferfönster efter transferfönster går i samma mönster. När de börjar i samma grandiosa visioner och slutar i samma gamla utnötta bortförklaringar. Jag är trött på att ingenting få veta, trött på mörkläggningar och trött på propagandaapparater som arbetar för högvarv.
Jag skulle kunna ta om Gazidis, eller någon annan ur styrelsen, gick ut och erkände att vi inte kan konkurera med de andra storlagen. Att vi får hålla till godo med små resurser ännu en tid. Om de säger att vi inte har råd, att vi inte är som de stora och att vi får börja acceptera att klubben inte är vad den en gång var. Att styrelsen talade om ett avstånd till Europas storlag som ökar för var år som går. Det skulle göra oerhört ont, men jag skulle kunna hantera det. Ett jobbigt besked men ändå ett besked att kunna förhålla sig till.
Men som det är nu blir jag bara trött. Trött på löften som aldrig blir införlivade, trött på de olika fraktionernas pajkastning, i vilken jag själv plötsligt ser mig delaktig, och trött på hur primitivt livet kring den tidigare så fina klubben Arsenal blivit. Trött på min egen besvikelse, trött på andras förnekelse och trött på att allt sjavigt runt den moderna toppfotbollen. Det kan vara för att det är måndag efter tidernas sämsta ligaomgång, det kan vara på grund av hur Arsenal, med några få undantag, har sett ut de senaste månaderna eller det kan också vara hur Arsenal har behandlats de senaste sex-sju åren.
Det är alltid en nästa säsong, ett nästa transferfönster eller en nästa gång. Det blir aldrig riktigt nu, det blir aldrig realtid och det blir aldrig på riktigt. Jag ber om ursäkt för all den svartsynthet som du, om du läst ända fram till nu, har fått ta del av. Men en gång är ingen gång, medan allt vi har gjort har blivit en vana. Jag kommer att vara gladare och mer hoppfylld nästa gång du läser bloggen. För det kommer alltid ett nästa inlägg, precis som det alltid kommer en nästa säsong, en nästa chans…
Kommentarer
- Logga in för att kommentera
- Logga in för att kommentera
Kvällslektyren, tack! Ska läsa sen och komma med ny kommentar.
Twitter: @zimzon80
- Logga in för att kommentera
Angående ambitionsnivån på transfermarknaden så behöver man inte säga nånting utåt, räcker att vara tyst och låta värvningarna tala sitt språk. Är det Gervinho eller Özil vi värvar? Vad kan vi förvänta oss då? Likadant om det som nu i somras faktiskt var på väg att spenderas stora pengar, varför ska man gå ut med det? Ska Gazidis säga "njae, vi får nöja oss med Gervinhos den här sommaren och vara glada för en 4e plats" eller "i sommar ska vi värva en riktigt stor spelare, vi har alla pengar i världen! TJIHO!!". Vad säger först och främst våra Gervinhos? Blir dom sugna på att komma när ledare inom klubben ser dom som ett tröstpris? Och vad säger de andra (säljande) klubbarna om vi går ut och säger att vi har alla pengar i världen att värva spelare för?
Transferstrategier ska man i mina ögon hålla hemligt. Men som inför varje år där vi värvat "Gervinhos" (han får bli ett samlingsord) så har ju faktiskt Gazidis/annan styrelsegubbe sagt att vi har en hel skattekista med pengar att spendera vilket som du säger får upp våra förhoppningar och sen står vi där med några Gervinhos och en ospelbar Park.
Men iochmed alla nya sponsorsavtal så måste vi kunna värva in en anfallare värd namnet och en deffensiv mittfältare som kan ligga lågt och dra i trådarna! Ifall man inte bygger vidare på Özil-värvningen så riskerar man väldigt mycket.
You win some, you draw some
- Logga in för att kommentera
Svartsynt och dystert javisst, men dessvärre klockrent presenterat. Du är bra på att sätta ord på det som de flesta av oss känner. Går och lägger mig oxå...
- Logga in för att kommentera
Du är inte ensam i din trötthet. Bara en sån sak att möta foolsare på jobbet med såna leenden att man bara vill försvinna från planeten. Dessutom har en av dem mage att bjuda hem familjen på middag om nån vecka...Man orkar liksom inte höra på det givna tugget. Jag brottas med tankar o funderingar om varför det ser ut så här även detta år. Varför kan inte AW överraska o säga när bästa forwarden går sönder 2 jan - 'nu ska vi köpa en jävla bra striker'? Nä jag vet inte - får skärpa sig men jag har riktigt dålig känsla inför sista tio.
"I will sign every contract Arsenal put in front of me without reading it.”
- Logga in för att kommentera
Det är bara att hålla med dig i din mycket fina beskrivande text. "Hoppet är det sista som ska överges" heter det men med all rätt i din kritik inom oss Gooners, Arsenals mesiga inrutade lättlästa spel med tunna spelare samt Arsenalledningens mycket svaga kompetens till att köpa bra spelare i tid, så är det bara att inse att vi förmodligen inte tar en titel denna säsongen heller. Fan vad trött jag också är och även om jag nu går och lägger mig så är jag lika trött i morgon....
Arsenalsupporter sen 1971 då Arsenal vann The Double.
- Logga in för att kommentera
Tack för ännu en utmärkt blogg. Känner också samma uppgivenhet. Vet inte men det känns som Wenger håller på att cementera behovet av en ny anfallare. Kan inte se någon annan anledning till att Sanogo får spela. Vi får väl hoppas (som vanligt) att styrelsen ser det uppenbara och bidrar. Dessutom, vi har bara gått på två smällar den här säsongen. Villa hemma & nu Stoke, kan vi vinna resten av "givna" matcher så tror jag inte vi är uträknade.
Captain Tony A på Twitter
- Logga in för att kommentera
Micke//Deppigt att du känner igen dig, men likaså härligt att du känner igen dig. Typ. Tack skall du ha.
Zimzon// Jag väntar med spänning på den kommentaren!
Freddee// Jag håller, rent retoriskt, helt med dig gällande att transferplaner skall hållas diskreta, som du säger, om inte annat för att inte nedvärdera de man faktiskt handlar in, de du kallar Gervinhos. Där är jag helt med dig. Det som tröttar mig något enormt det är den diskrepans som knockar en fönster efter fönster.
Diskrepensen mellan hallelujakören i fönstrets början och den dystopiska realiteten när fönstret stängs. Den mellan Gazidis uttalanden och Wengers handlingar, den mellan hur mycket pengar klubben faktiskt har och hur lite som investeras i dess primäruppgift (a-laget). Den mellan det flotta nybygget av arenan och a-lagets prestationer. Etc. Jag skulle kunna hålla på i timtal här.
Och jag tycker att det är härligt att du uttrycker optimism och refererar till det/de nya sponsoravtalet/-en och att vi måste handla in en anfallare värd namnet. Jag ser att vi haft två fönster, med pengar, på oss. Men misslyckats.
ovikspojken// Tackar!
Patbob// Ja, oerhört svartsynt och väldigt svartsynt. Det är nästan så att jag vill be om ursäkt för min smått dystopiska bild av klubben, men det är så här jag känner. Och oavsett hur deppigt det är (texten) så är det härligt att den fungerade. Tack för ditt värmande beröm!
T.A// Fy vilken total mardröm du beskriver. Dels att behöva umgås med foolsare rent generellt, och dessutom, som du, att behöva göra det i denna oerhört tunga tid. Och att se AW överraska positivt… som man längtar till den dagen. För det var sannerligen inte igår…
Jocke K// Tack för dina fina ord. Och visst är det som du säger, inrutat och lättläst. Förutsägbart och lätt att plocka ned. Tänk på den tiden då det var vi som överraskade andra lag. När det var vårt spel som alla kliade sig i huvudet över. När det var vår tränare som alla försökte kopiera. När det var vår VD/vice ordförande som gjorde de smartaste dealarna och de mest oväntade dragen. Visst f-sen blir man trött.
Torbjörn Nylin// Tack själv! Men du, den här är svår: Det vi ser vs det Wenger agerar. Det Wenger agerar/kommunicerar vs styrelsen. För om jag begripit saker och ting rätt så är ju styrelsen (eg: ägaren) nöjd med det Wenger presterar. En fjärdeplats dvs. CL-spel dvs. fortsatt bra inflöde på cash. Har klubben en styrelse som vill någonting mer? Har vi en ägare som vill någonting mer? Eller är alla nöjda som det är? Ägaren klarar sig fint med en klubb som ständigt går plus. Styrelsen får sola sig i CL-glansen och dricka sina drinkar på sina väl vadderade säten. Och Wenger får ha total frihet och lyfta miljontals pund i lön varje år.
Som jag skrev för ett och ett halvt år sedan i bloggen: Länkarna som håller klubben fången.
- Logga in för att kommentera
Du är det enda som är bra med Arsenal mannen, trött summerar allt som har med Arsenal att göra. Främst är jag trött på mig själv, upprepa samma skit som jag alltid gjort. Det är alltid samma sak. Jag är så otroligt trött på allting.
Jayarse på twitter.
- Logga in för att kommentera
Hade ju lovat en kommentar på inlägget. Corven sätter orden på de jag vill säga.
Känner mig nästan dum, känner att jag bidragit till din trötthet iom mitt agerande vad gäller det svartvita. Men vafan, jag vet ju att du repar dig så jag ångar vidare. Din blåa Puch Dakota ligger fortfarande överst i min topplista över dina alster. Men den här gick inte heller av för hackor. Du är on fire fast du säger dig vara trött.
Twitter: @zimzon80
- Logga in för att kommentera
Corben och Zimzon// Här kommer jag tillbaka till jobbet, en mulen torsdag morgon under en vår som aldrig kommer. Jag har varit på en fullständigt skitjobbig planeringsdag, uppföljt av en kväll jag inte vill tala om. Och så får jag läsa dessa kommentater i den trötta av alla trötta Arsenalbloggar. Och nu får jag syret åter. Nu får jag tillbaka viljan att gå vidare trots att tyngande olust. Nu får jag åter lust att skriva ännu en text om det där laget. Som jag älskar så mycket men som gör mig så illa.
Svart och vitt, dum och klok, välnyanserad och grottmänniskolik. Jag tror det är lite som jag skrev om dig, Corben, i Stoketråden efter att du totalsågat någon/något. -Vi har lite av varje inom oss och frågan är bara hur mycket våra respektive personlighetsstrukturer tillåter oss att leva ut varje del. Samt hur förlåtande vi kan förhålla oss till våra respektive sidor.
Tack för era oerhört värmande kommentarer. Och tack alla andra som läser och kommenterar. Nu känns det bättre.
Du sätter ord på mina känslor.. Tack för det!
Jag är också trött och uppgiven och inte i balans med mina egna känslor..