Medlemmar: 8806 st.
Visa menyn

The Headmasters Ritual: Touched By the Hand of Koscielny

Davidsson och Mannen
tis 29 apr 2014 kl 09:38

Igår, måndag, färdigspelades den engelska förstaligans 36:e spelomgång. Ett Arsenal som jagade ett fastare grepp om fjärdeplatsen mötte ett Newcastle United som, vad det verkade, jagade mest ingenting alls. Inför matchen stack jag, vilket är oerhört olikt mig, ut hakan och hävdade att Arsenal skulle vinna denna match åtta dagar i veckan och så blev, i varje fall igår, fallet.

För i vissa matcher uppstår de där smått magiska mötena. Mötena där tre vilt främmande tanketrådar flätas ihop till en så uppenbar självklarhet. Då en lekkamrat ena dagen pratar om viktiga fotbollslåtar av greboband, där PFA Team of the Year andra dagen förbiser en polskfransk mittback och där samme polskfranske mittback tredje dagen, med en magisk touch, smeker in ledningsmålet mot ett högst franskklingande Newcastle United FC. Koscielny välsignade oss med 100 % rätt slagna passningar, med ett förlösande ledningsmål och med ett tusental vältimade brytningar.

Men Koscielny var långt ifrån ensam. Ur dvalan hade Mesut Özil vaknat upp. Ur samma dvala verkade även fjolårssensationen Santi Cazorla vaknat och ur en högst sömning matchinledning, där Newcastle fortfarande inte ville någonting alls med matchen och där Arsenal mest passade i sidled, steg några graders fotbollsvår upp ur Islingtonkvällen. Vi brände som vanligt ett antal chanser, vi slog som vanligt några passningar för mycket och vi var som vanligt lite väl omständliga när vi borde ha varit direkta. Men vi gjorde också 2-0-målet genom nämnde Özil och vi gjorde, efter ett ljuvt inlägg från samme Özil, också 3-0 genom en distinkt skalle från Giroud och vi lät heller inte matchen glida oss ur händerna.

Vi behöll ett tämligen starkt grepp kring Pardews kulor (obs: metafor), vi spelade av tiden som tiden skulle spelas av och vi tog, i och med de tre poängen, ett allt mer fast grepp även om Wengers trofé, fjärdeplatsen. Inför de två sista omgångarna har vi nu fyra poäng till godo på jagande Everton och mina spelarbetyg är som följer:

Szczesny: 2,5/5. Lite smålöjligt fräckande, när han i 36:e minuten skulle spela Allan Ballan på en bakåtpassning, men annars stabil i den ringa mängd arbete som lades på hans axlar. Några nedplockningar, några utjoggningar och några räddningar på tämligen distanserade skott, ger honom betyget godkänt på gränsen till bra.

Sagna: 2/2. Några, om än något för få, riktigt bra inlägg, några bortnickar och ett par fina brytningar. En fin svepande passning till Giroud vilket slutade i toonskort, i 25:e, men annars inte mycket att skriva blogg om. Fick nästan inga defensiva utmaningar och när den väl kom tappade han helt bort Gouffran som felaktigt flaggades av för offside. En man med så mycket erfarenhet som Sagna borde ha bättre koll än att gå centralt och helt missa ytan mellan sig själv och sidlinjen.

Mertesacker: 2,5/5. Hade ganska mycket boll under den inledande och sömnigare delen av första halvlek och ställdes inte heller han på speciellt svåra defensiva utmaningar. Men de han fick löste han bra i form av gott positionsspel, bortnickar och brytningar.

Koscielny: 4/5. Japp, den skall han ha. Koscielny var igår den box-to-boxmittback som Vermaelen alltid drömt om att vara och tog lätt hand om toonsens taffliga anfallsförsök med brytning efter brytning och kryddade detta med ett livligt rörelsemönster och fina fötter. Och touchen. 1-0-målet som vi, nu för tiden, är så beroende av, målet som löste upp knutarna, som motade den då just annalkande krampen och målet som i varje fall jag unnar en kille som Koscielny. Lätt att tycka om. Lätt att beundra och lätt att se charmen i när han, som ett litet barn, drog på sig ett gult kort i samband med sitt dadaistiska målfirande.

Monreal: 2,5/5. Enligt statistiken var Monreal ende Arsenalspelare att ha satt in en regelrätt tackling under gårdagsmatchen. Och Monreal var, bortsett till viss klenhet i närkamp med Debuchy i 37:e, på gränsen till bra matchen igenom. Stabil defensiv, lite blek offensiv i första halvlek, men med en mer framträdande initiativförmåga i andra halvlek.

Arteta: 2,5/5. Började matchen med att tappa bollen två gånger inom en och en halv minut, men spelade sedan upp sig avsevärt. Slapp jobbig press och kunde därför leverera några riktigt fina lyror till centralt löpande medspelare. Något sämre utan boll, där han förvisso löpte/täckte bra, men också tappade anstormande Newcastlespelare när de slog om och ökade tempot.

Smaklig spis, ni debila kusiner från Middlesex. För 19:e gången i rad. Bild från Flickr.com: ”royalchilli”

Ramsey: 3/5. Efter en lite trög start växlade walesaren upp och höjde både tempo och kvalité i spelet med boll. Slog ett antal fina passningar som länk mellan de fem mer defensiva och de fyra mer offensiva spelarna. Mycket fin hockeyassist vid 3-0 och ett tämligen stort jobb i arbetet utan boll.

Özil: 4/5. Såg lite småloj ut när han spankulerade omkring, men så fick han bollen och skapade, gång efter annan, fotbollsmagi. Små nätta chippassningar, trixiga link-ups och öppnande passningar matchen igenom. Det självklara 2-0-målet och det klockrena inlägget till 3-0 var ytan på ett bolldjup vi, enligt poängskörd och formbarometrar, lidit ett enormt underskott på under Özils skadefrånvaro. MoTM enligt Ut.

Cazorla: 4/5. Även här hade vi en spelare som vaknat ur lång vinterdvala. Slog bort ett ganska oskönt antal passningar i matchens inledning men fortsatte ändå försöka och fann sedan adressat efter adressat. Assist till 1-0 genom en sådär retsamt droppande frispark, ett stort antal väggspelsfigurer och passningsgodis på högsta nivå. Rörde sig också oerhört bra matchen igenom, både i det offensiva spelet och i det defensiva. Till detta lade han också ett antal höga brytningar. Mycket bra match av den lille spanjoren och välkommen tillbaka The Real Cazorla.

Le Coq Sportif: 2,5/5. Denne snubbe blir jag inte riktigt klok på. För under de 66 minuter som föregick hans 3-0-mål så var han, i princip, helt usel. Med slaknande tuppkam struttade han runt, ramlade i precis varenda närkamp och missade nästan smärtsamt grovt vid de målchanser han fick. Symptomatiskt så blev dubbelmissarna, fri med Krul, till assisterande målpassning vid 2-0 och sedan satte han utan pardon 3-0 med skalle i fart. Och därefter styvnade kammen. Giroud började löpa, han började sätta press på toonsen och han började leverera bollarna, som tidigare spritts till svartvitt och till ingenmansland, till medspelare.

Podolski: 2/5. Ni vet ju hur det är med Podolski. Han kan vara helt bedrövlig i allt spel över planen men så ändå dunka in två mål bakom en skrämd målvakt. Igår blev det inte så. Han tog ett par fina löpningar, hade en nick rakt på Krul, vid hörna i 29:e minuten, och några stenhårda skott som gick just utanför. Några fina sammarbeten, främst med Cazorla och sedan Rosicky, men ändå ingen match som varken lyfte Podolski eller blev lyft av densamme. Däremot löpte han bra defensivt och stod oftast på rätt sida bollen.

Flamini och Rosicky kom in i 73:e minuten då Özil och Ramsey fick gå till vila och ingen av dem skrev om världshistorien även om Rosicky, som vanligt, bidrog med tempo, initiativ och löpningar. Sanogos inträde, mot Giroud i 84:e, vet jag inte riktigt vad jag kan säga om, ingenting tror jag.

D&M: 3/5. Efter en überhektisk dag på jobbet stressade jag hem för att bära hem en soffa till dotterns nyinredda flickrum. Därefter förhöll jag mig stoiskt lugn i relation till Fru D&M:s kvasijämställdhet och toppade anrättningen med ett smått bastubadsstinkande pass på det lokala gymmet, tillsammans med andra fettångestdrypande poolkampare. En stunds ”prat” (obs: citat) i soffan innan jag lyckades nästla mig ur samtalsgreppet med hänvisning till kvällsmacketillverkning i köket innan avspark lade sig som en balsamerande linda kring Casa de D&M.

Jag är glad över de tre poängen, jag är glad över att vi inte började darra utan fortsatte att ösa på framåt för att bända ned Newcastle och jag är även glad över att vi nu har fjärdeplatsen i våra egna händer och till och med kan få den oss tillskänkt av shitty, av alla dj-la lag, på lördag kväll. Säsongen kommer aldrig bli vad den hade kunnat bli, om Wenger hade gjort sitt transferjobb som han skulle ha gjort, fjärdeplatsen kan aldrig bli en trofé och en FA-cupvinst skulle, hur mycket jag än kommer att jubla om vi vinner finalen, aldrig ersätta den ligaseger vi hade i våra händer när säsongen vände i vintras. Men jag är ändå glad över gårdagen och resultatet vi fick med oss mot ett väldigt trötthågset Newcastle.

Kommentarer

Bild för B-G

Full pott på Sagna. Härligt att höra ;)

någon som vill länka highlights? 

Första missade PL matchen denna säsong pga sömnbrist.  

Twitter @grvdga

Bild för Davidsson och Mannen

Bangkok_Gooner// Ojojoj eller snarare ajajaj. Undrar vad den freudianska felskrivningen kan stå för? Brrr, vågar inte ens tänka på det!

Jag tror den här länken skall fungera: http://www.dailymotion.com/video/k5kRCD25miLgnv7gR38

Bild för B-G

Oh tack och bock. 

Jävlar vilka pass av özil och jävlar vilka missar av caz & giroud. 

Twitter @grvdga

Bild för Torbjörn Nylin

Än en gång bara att ta mössan i hand och buga, samtliga betyg klockrena. Håller med även om vi skulle klara 4:e platsen & vinna FA-cupen så känns säsongen lite bortkastad. När det gäller PFA t o t Y är ju att det är sex spelare som inte är från  Shelsky eller Shitty men vi har ingen med = sorgligt. Som du säger tycker ju även jag att Kos skulle varit med men iaf. Det som är oroande är att jag tycker det är bara tre spelare som jag skulle vilja ha till oss av de uttagna, de är Suaerez, Touré och Hazard resten tycker jag inte kan gå direkt in i en start 11:a. konklusion: Vi har fått ut för lite av nästan alla spelare.

Captain Tony A på Twitter 

Bild för Fredde

"D&M: 3/5"

Men ingen lasagne kvällen till ära? Då ska du ta mig fan ha lägre betyg!

Grejen med Podolski är ju att utan poängen så bidrar han väldigt lite, på sikt känns det som att vi kan släppa fram andra yttrar som är bättre spelmässigt men där poängen kommer att komma med speltid (Gnabry/Ox, Campbell?).

Angående PFA team of the year så tycker jag inte att våra backar kvalificera sig pga alla genomklappningar mot andra topplag. Terry borde ha varit med där. En som däremot kan diskuteras är Ramsey, och med tanke på hur sinnessjukt bra han varit när han spelat så hade han inte varit fel, men förstår även det pga skadorna. Det som känns mest tveksamt är att Zabaleta inte är med som högerback.

You win some, you draw some

Bild för Farbror Frej

Det är tredje raka St.Totteringham's day som Kos gör mål i! Saint Laurent of Totteringham!

Bild för Ola Svärd

Det är gott att ha tillbaka herrar Ramsey o Özil. Özil i samma form som undr de två första månaderna gör verkligen skillnad. Satt o klurade på varför våra mittbackar gjort så få mål-då kom det. Mkt viktigt men hoppas KOS odugliga varning inte medför risk för avstängning om han får nån mer innan cupfinalen. Stort plus till AW o bytena av nämnda herrar ovan. Lika stort minus till viasat som låter N Holmgren få kommentera matcher, usch fy o elände över den mannen. Vad är det vi betalar för?

"I will sign every contract Arsenal put in front of me without reading it.”

Bild för Davidsson och Mannen

B_G// Japp, många fina Özilpass var det. Och många missar av Cazorla och Giroud. Men jag kan tycka att det, i främst Cazorlas fall, var okej med missarna. För vårt problem brukar ju vara att folk skall passa sig ända in i mål och där utgör Cazorla tillsammans med bland andra Ramsey och Podolski, ett härligt undantag. De skjuter. Sedan att de missar något hiskeligt ibland, må så vara.

Torbjörn Nylin// Ah, härligt. Oerhört intressant konklusion du kommer med. Jag hade inte alls tänkt i de banorna, men när jag läste din kommentar blir det ju självklar uppenbart att det var just så det var/är!

Freddee// Ja, laga lasagne mitt i natten och sedan upp och skriva blogg? Nej, något betygsavdrag ger jag mig inte för det uteblivna matlaget. Angående Podolski så är det nog den akilleshälen som gjort att han, fram till nu, faktiskt matchats ganska sparsamt efter sin skadefrånvaro samt att han allt som oftast brukar bytas ut runt 65:e minuten. Och ja, skuggan kan inte falla på någon annan än han som förde, den eventuellt något endimensionelle, Podolski till klubben…

Farbror Frej// Ja visst är det otroligt?! Han blir som ett helgon själv, hela han!

T.A//  Ramsey och Özil är, precis som du är inne på, oerhört välkomna tillbaka. Och lite upprättelse till den sistnämnde som många hävdat gjort en dålig förstasäsong i ligan, baserat på mål och assist, men då de missat hur otroligt stor påverkan han har på våra resultat även om den individuella poängskörden är med hans mått mätt, relativt låg.

Sedan håller jag med dig om den något bristande mittbackspoängproduktionen. Men jag härleder det till att vi skjutit så sjukt dåliga frisparkar och på att Wenger, enligt före detta spelare, vägrar träna på fasta situationer. Att det, just enligt gamla spelare, är spelarna själva som initierar nötandet av hörnor och frisparkar, då Wenger helt struntar i det. Hur smart är det?

Sedan över till vattendelaren Holmgren.  Jag förstår vad du menar och håller delvis med dig, men jag måste erkänna att jag på något märkligt sätt gillar honom. Hans engagemang och hans totala brist på önskan om creddighet. Om du jämför med Bosse P som sitter och staplar pretentiösa floskler och har sig själv som referens, så finns hos gaphalsen Holmgren en genuinitet och kärlek till sporten som är mångt mycket större än kärleken till sig själv och det egna kunnandet (Bosse P som referens)! Men där kan vi ju tycka olika.

Bild för Guris

Ska man prata om grader i helvetet så är Bosse P snudd på Hin Håle själv, medan Holmgren bara är en störig jävel som inte förstår bättre.

Bild för Davidsson och Mannen

Guris// Ja, ungefär så skulle man kunna uttrycka det.