At My Signal: Unleash Hell

Den serie texter som jag nu ämnar publicera kommer med största sannolikhet att skriva om sig själv ett antal gånger de kommande tre månaderna. Du, jag och en massa andra arsenalister kommer att bolla inköpsbehov, spelarpositioner och spelarnamn så till den milda grad att vi knappt kommer att minnas vad vi så säkert visste, vad vi önskade och vad vi förutsåg någon gång i slutet av maj. Då vi just hade vunnit FA-cupen, då hela galenskapssäsongen låg framför oss och då hoppets låga ännu lyste över Arsenalland.

Jag hävdar inte att denna låga per automatik kommer att kvävas och dö, jag hävdar endast att den tid vi just är i, med den nämnda trofén i hand, med förnyelse av säsongskort, och all den propaganda som detta för med sig, samt ännu inte uppknutna spelare i förseglade affärer, ger en oändlig vind i seglen för den fotbollsintresserade globetrottern. Utifrån de behov jag, i föregående trupprelaterade text, fastslog klubben ha, har jag spekulerat och föreslagit spelaraffärer som jag anser klubben bör göra. Idag håller jag mig vid the back five, medan jag i nästa inlägg kommer gå över till mittfält och anfall, vilket jag kommer runda av i en summerande del tre.

Reservmålvakt: Nu när Fabianski är på väg att lämna oss, måste hans plats fyllas. Inför årets säsong lånade vi in Emiliano Viviano från Fiorentina/Palermo som någon sorts back-up eller utmanare till Szczesny vilket nog gick lite sådär, varför även han, med största sannolikhet kommer lämna en tom plats i truppen efter sig. Känner vi Wenger rätt så kommer den ena av dessa två vakanser fyllas av vår argentinske 21-åring Damian Martinez som spenderade vinter och vår i Sheffield, där han med stadens onsdagsklubb spelade 11 matcher i The Championship och 4 i FA-cupen, utan att göra någon egentlig braksuccé. Det troliga är nog också att Martinez får konkurrera om truppens tredje målvaktsplats med den 18-årige Matt Macey som kom till klubben från Bristol Rovers dubbelvinnande U18-lag inför säsongen 12/13 och som många i klubben spår ha en oerhört ljus framtid.

Det har talats om ett antal olika målvakter vilka skulle kunna bli aktuella för Arsenal. Det har nämnts Andreas Isakssons gamle antagonist, danske Kasper Schmeichel som, efter att han återfört Leicester City till Premier League, nu sägs vara kontraktslös men även Villas Brad Guzan har ryktats vara på väg från Birmingham med destination Londons Finaste. Jag tror inte någon av dessa är varken aktuella för oss eller vad vi behöver. Lillpojk Schmeichel är nog mest ute efter ett bättre kontrakt och Guzan efter lite sinnesro i en Villa-tillvaro som varit präglad av en ägares ovilja att väcka en sovande gigant, vilket nu, med största sannolikhet, kommer att avrundas i och med ett troligt ägarbyte.

Så mitt förslag, på ny målvakt bakom den uttalade förstemålvakten Szczesny, är Cardiff Citys just uråkte David Marshall. Den skotske landslagsmålvakten Marshall är en reslig herre med mycket erfarenhet, men har, erfarenheten till trots, inte hunnit bli äldre än 29 år. Självklart är han ute efter en plats som förstemålvakt och hans säsong som en av de bästa målvakterna i hela Premier League lär inte heller göra honom anbudslös. Med största sannolikhet kommer han vilja lämna Cardiff, på samma sätt som han lämnade Norwich när de åkte ur ligan -09 och en plats i ligans topp fyra borde absolut kunna locka. Köper vi Marshall så får vi inte bara en målvakt som tämligen säkert täcker luckan efter Fabianski, vi får också en placeringssäker och trygg målvakt som är bra nog att utmana Szczesny och hålla denna på tårna. Marshalls marknadsvärde är, enligt transfermarkt, på ungefär £2.2 miljoner vilket vore rena reafyndet i dessa sammahang.

Mittback: Under den just avslutade säsongen dansade Arsenal på försvarsmässigt synnerligen slak lina. Inte utifrån att vårt försvarsspel över lag var dålig, snarare tvärtom då vi, bortsett från matcherna mot de övriga topp 5-lagen, skötte oss tämligen bra. Den slaka linan kryper in i resonemanget mer utifrån att vi hade två synnerligen kompetenta mittbackar som nr ett och två, medan vi bakom dessa hade en vakans och en Vermaelen som helt tappat timingen och som, när han väl fick spela, endast spred oro och tappade poäng omkring sig. Oavsett om Vermaelen flyttar eller blir kvar är vi i ett smått akut behov av en mittback som kan gå in och avlasta Mertesacker eller Koscielny, främst den förstnämnde, utan att vi riskerar att haverera eller implodera.

Under vinterns transferfönster skrev jag så här: Marseilles N’Koulou har ryktats intressera Wenger, men hans ringa längd (180 cm) gör det lite svårt för mig att tro att han är svaret på mina frågor. Kanske Celtics holländare Virgil van Dijk som också han har ryktats till oss, och shitty, vara något. Stor (193) enligt uppgift positionssäker och med en bra insats under innevarande Champions Leaguesäsong under bältet, skulle han kanske vara redo för spel den engelska förstaligan, frågan är om det kommer att bli i topplaget Arsenal. Ett annat, av arsenalrykten omhuldat, namn är Anderlechts senegalesiske Cheikhou Koyaté som med sina sex CL-matcher, åtta landskamper och 194 centimeter inger sjok av respekt och inneboende potential.

Även en himla nice och kall kille som BFG behöver ibland vila. Bild: Flickr.com: ”adidasfussball”

Jag tror inte någon av dessa, ovan kursiverade spelarnamn, har spelat bort sig från storklubbarnas radar och jag skulle inte tacka nej till någon av de två sistnämnda, men jag har ett annat förslag på blivande mittback i Arsenal. Min önskespelare är lika logisk som provocerande och jag är medveten om att förslaget går stick i stäv med min egentliga syn på vilka spelarövergångar som är okej och som inte är det. 

Mitt förslag till mittbacksinköp till Arsenal, sommaren 2014, är Steven Caulker från Cardiff City. Ännu en spelare från det nedflyttade Waleslaget, fast det är inte alls den aspekten som kan uppfattas provocerande hos den landslagsuttagne tjugotvååringen. Som många av er redan vet så har Caulker sina rötter i Londons absoluta skuggsida och han spenderade åren mellan 2007 och sommaren 2013 med att smutsa ned sin själ i Tottenham Hotspur:s organisation. Sin vana trogen behöll spurs skräp och avyttrade kvalité, vilket är just vad Caulker även för den breda publiken visat sig vara. Han är sina 191 centimeter till trots oerhört rörlig, han läser spelet bra och är nyttig på både offensiva och defensiva fasta situationer.

Caulker skulle kunna ge vår backlinje stabilitet även när vår store fantastiske tysk behöver vila. Han kostade Cardiff lite drygt £8 miljoner för ett knappt år sedan men jag tror att hans marknadsvärde, trots The Bluebirds tämligen sunkiga säsong, snarare är stärkt än försvagat. Skulle vi kunna komma över den emotionella tröskel hans otäcka historia i Middlesex innebär, och knyta honom till klubben, så skulle vi ha tre mittbackar av hög till mycket hög Premier Leagueklass. Och det kan det väll anses vara värt?

Högerback: Här står jag tämligen still bortsett från att jag, metaforiskt, bankar mitt huvud mot en ruggad vägg av rött tegel. För mitt drömscenario hade varit att Sagna skrev på för två eller tre år och att Jenkinson succesivt skolades in som ordinarie i takt med att han lär sig försvara på samma fina sätt som hans offensiva spel. Nu ser Sagna ut att lämna oss, varför vi antingen kan nöja oss med Jenkinson uppbackad av, den enligt många oerhört lovande, Hector Bellarin eller handla in nytt förstaval, elternativt back up till Jenkinson.

I nuläget, med Sagna med största sannolikhet på väg från klubben, skulle jag helst av allt se klubben handla in en erfaren, stabil och gärna ligavan högerback för Jenkinson att luta sig mot. Det har inte ryktats om någon sådan, erfaren och säker, högerback på väg till oss utan de det har snackats om har varit shittys Arsenalfantast Micah Richards som nu, trots Manchesterklubbens behov av homegrown-spelare, uppges vilja röra på sig. Richards var en gång i tiden ansedd som näste store landslagsback, versatil som han är, men alla skadorna har bromsat upp hans utveckling avsevärt.

Det har snackats en del om Richard, men framför allt har det ryktats om Toulouses 21-årige Serge Aurier, vars klubb, enligt ryktesspridare, redan skall ha blivit kontaktade av Arsenal. Och tja… han verkar ju bra, Arsenalfantast och kan, trots sina 175 cm, vikariera som mittback, men känns varken speciellt erfaren eller van vid den engelska fotbollen. Sju landskamper för Elfenbenskusten på erfarenhetskontot är ju i varje fall inget minus, men kanske inte riktigt vad jag önskar mig. Inhandlas han så får vi, med största sannolikhet, in en lovande kille som tog högerbacksplatsen i Årets Lag i Frankrike och vi torde också få en konkurrenssituation inte olik den vi har på vänsterbacksplatsen.

Och det kan ju vara bra. Världens kanske inte mest trovärdiga källa coal.com har hävdat att Wenger är intresserad av Atlético de Madrids Juanfran, vilket är en både erfaren och meriterad killa, vilket nog skulle passa min kravbild något bättre. Men hans ålder skall ställas i relation till inköpspris, varför det sistnämnda bör vara tämligen modest, vilket det, med tanke på hans och lagets framfart under säsongen, knappast kommer att bli. Men vad vet jag?

Nu har jag avhandlat The Back Five och anser mig således, med råge, vara färdig för idag. I nästa inlägg återkommer jag med mittfält och anfall och kommer då fortsätta mig att spekulera hej vilt och hiva runt olika spelarnamn till både höger, vänster och mittemellan. Hoppas läsningen varit givande, på återseende i nästa inlägg och var inte rädd för att göra din röst läst i kommentarsfältet nedan. Tack för idag.