Medlemmar: 3914 st.
Visa menyn

Gästblogg: /M.C.Hall | Alien Days | skriver om Wenger och framtiden

Davidsson och Mannen
mån 7 jul 2014 kl 09:20

Skall jag vara ärlig vet jag inte var jag skall börja, förutom att jag måste säga att med tanke på hur vår värld ser ut - och med den även fotbollsvärlden - att jag är oerhört tacksam att det just var Arsenal jag för ungefär tio år sedan fick upp ögonen för. Det är jag även om jag vet att vår klubb är en del utav problemet.

Varför jag är tacksam att det blev just Arsenal, som tydligen fortfarande på något sätt lyckas vara en del av mitt liv, om än på sista livlinan, är för att vi har en tränare, om det ordet nu räcker, vars tankar och värderingar jag är glad över att ha fått chansen att ta del av. Arsène Wenger är enligt mig och den uppfattning jag personligen har bildat genom dessa år nästan för stor för fotbollen. Men nu är det i den branschen han verkar i och jag kommer alltid vara tacksam för just detta och jag hoppas att det är fler än jag som känner samma sak. Vi skall vara glada att det är just Arsène vid rodret och ingen annan.

Under flera år låg det i luften att något verkligt stort var på gång med ett helt underbart spelande lag fullspäckat av fritänkande fotbollspelare som Francesc Fabregas, vår tids kanske bäste spelfördelare efter Andrea Pirlo, med Robin van Persie vars bollkontroll och spelförståelse är bortom mitt förstånd, en flygande Alexandr Hleb, en koloss till högerback i Bacary Sagna, en finurligt krigande Tomas Rosicky, en målspottande kroat med namn Eduardo och ett fotbollsmässigt fenomen i Abou Diaby.

Dock vet alla hur det slutade med den generationen, bakom fotbollsspelarna i fråga visade sig majoriteten av dessa människor ha sidor Arsène med full rätt inte hade räknat med, med tanke på vad den mannen faktiskt har gett dem människorna i fråga. Det laget kunde spela boll. Kanske var det så det såg ut, eller så var det för klubben den enda ekonomiska vägen för att kunna utvecklas. Att sälja dessa spelare.  Om det kan man tycka vad man vill, likt om allt annat, och jag vet vad jag själv tycker.

Allt föregående åt sidan tror jag att för de som verkligen brinner för fotboll och i synnerhet för Arsenal och fortfarande kan se det fina i det har en ljus tid framför sig full av fina känslor och glimtar av eufori, för dem lyckligt lottade som har ett känsloliv kapabelt till det. Detta för att en storhetstid titelmässigt bara lag som Manchester United, Real Madrid och så vidare har fått vara med om verkar vara på väg mot den norra delen av London i Islington.

Arsène har något stort på gång.

Jag tror att de människor som vill kommer att få uppleva Mesut Özil med väl utvalda lagkamrater servera Yaya Sanogo upp emot tjugo baljor per säsong, alla ledda utav Per Mertesacker med Carl Jenkinson vid sin högra sida, Laurent Koscielny till sin vänster och längst ut Kieran Gibbs. De kommer att få se, om kroppen nu håller, den kanske finaste fotbollspelaren vår klubb fått uppleva i Abou Diaby och de kommer få se en tjeckisk glidtacklingsträcka längre än den transibiriska järnvägen från vår musikaliske härförare Tomas Rosicky.

Det verkar hos gruppen finnas en (enligt mig inbillad. Ja, vad vet jag?) grym gemenskap som gör att det är svårt att tro någonting annat. För spelare i världsklass har vi redan i Aaron Ramsey, Tomas Rosicky, Mesut Özil, Per Mertesacker med flera och spelare som inom en snar framtid kommer visa sig vara likadana, likt Yaya Sanogo och Carl Jenkinson. Det senare, att vi har spelare av absolut högsta klass, är den aspekt som fotbollen i sig tillslut handlar om och som Arsène har låtit vara en möjlighet på grund av ett grymt tålamod, en oerhört stor tro på individen och en frihet gentemot var och en som fotbollspelare jag tror få tränare har något att sätta emot. För det är väl det allting handlar om egentligen när det kommer till att prestera på en fotbollsplan;  frihet, en tro på sig själv och självinsikt.

Arsenal har som klubb en mycket fin framtid framför sig. Man ser det hos spelarna och man ser det hos Arsène. Det är bara hos supportrarna det fattas. Om jag själv vill vara med på den här resan? Jag är inte så säker. Men glädjas för Arsène kommer jag att göra. Tro mig.

/M.C.Hall | Alien Days |