Medlemmar: 5182 st.
Visa menyn

En stillsam vandring utmed fotbollens elefantkyrkogård

Davidsson och Mannen
ons 18 mar 2015 kl 09:53

Du som läser bloggen vet ju redan mina tankegångar inför gårdagens returmatch mot Monaco. Du vet att jag redan hade avskrivit chanserna till avancemang och att jag redan förberett mig på nederlaget genom att stint stirra på ligatabellen och dess eventuella möjligheter och potentiella falluckor. Men när Giroud gjorde 1-0 och Ramsey sedan 2-0, i tämligen god tid, så höjdes hoppet ändå till att bli högst reellt, jag tillät mig öppna en Pandoras box av högriskrelaterade önskningar och jag släppte fram den sida av min personlighet som Arsenal, de senaste 10 åren, gjort allt vad som stått i klubbens makt att trycka undan.

Så när den norske hästhandlaren till domare blåste av matchen, efter exakt fem övertids minuter varav Monaco maskat bort i varje fall två, så välvde en våg av besvikelse, trots min förutsatts om motsatsen, över mig. För i Champions Leagues kvartsfinal kommer inte Arsenal utan av nepotism och blodspengar byggda fuskbygget Monaco att spela, på en liten friidrottsarena som de med nöd och näppe lyckats sälja ut och med ett lag som närmast går att betrakta som en fotbollens elefantkyrkogård. Ett lag som de förvisso använts sina kadaverskapande oligarkpengar att krydda med unga, lovande och lockande spelare, men som när man distanserar sig är nästan karikatyrisk i sin schablonbild som bärare av den moderna toppfotbollens predestinerade undergång.

Vi skulle absolut kunna tala om ekodoping, om konkurrenskringgående verksamheter och om den usla regeln om bortamål i fotbollens kuppmatcher. Vi skulle kunna prata om domarens förkärlek att, när han hackade på Sanchez för presumtivt filmande och samtidigt tillät Monaco att hysta iväg mer än 15 spelminuter på maskning, sila mygg och svälja kameler. Vi skulle också kunna tala om Ramseys påvra inhopp som, bortsett från målet han gjorde, endast överträffades av Walcotts osynlighet och vi skulle kunna tala om den näst intill utbrändhet som Sanchez insats skrek högt om. Vi skulle å andra sidan kunna tala om Girouds mål, om Koscielnys 100 % -iga försvarsspel och om Monreals moderna ytterbacksspel i absolut världsklass. Om att Özil låg bakom så oändligt mycket av det Arsenal skapade, om Cazorlas box-to-boxinsats och hur Arsenals spel, såväl med som utan boll, så smått stod och föll med Coquelins ypperligt dynamiska motor.

Mot ett välorganiserat och genomtänkt försvarsspel stod vi ännu en gång still. Bild: Flickr.com: ”Hartenhof”

Vi skulle kunna ge plus och minus till olika spelare, vi skulle kunna skapa syndabockar eller lyfta fram osjungna hjältar som tröst i undergångens svåra stund. Men fotboll är en lagidrott och man vinner som ett lag och förlorar som ett lag. Åttondelsfinalen hade vi redan förlorat genom vår ickeinsats på AG för tre veckor sedan och gårdagens resultat gav oss inte alls någon hedervärd förlust, det satta snarare fingret på det vi alla redan visst. Att detta lag innehåller en oändlig massa fina delar, men fortfarande har långt kvar till att bli och fungera som just ett lag.

Gårdagens match genomfördes i lätt promenadtempo vilket skulle kunna vara ett uttryck för lugn, harmoni och inneboende tålamod. Det skulle också kunna uttrycka en oförmåga att höja tempot när så behövdes, för en strukturell förvirring eller för en mental utmattning. Om detta vet vi intet. Gårdagens match gav oss ett resultat som man skulle kunna knyta ihop med insatsen på Allianz förra våren och ur den referensen dra fram något positivt och gott vore väl det. Men man skulle även kunna påstå att vi ännu en gång lämnar den så eftertraktade Champions League precis när transportsträckan var över och det intressanta började. Man skulle kunna hantera gårdagens förlust på en mängd sätt.

Min konklusion är lika basal som lättillgänglig. På samma sätt som vi tenderar att spela försvarsspel som små isärplockade bitar frenetiskt letande efter en gemensam hållning, så anföll vi igår som olika smådelar som desperat sökte efter ett gemensamt ljus i mörkret. Ett mörker som utgjordes av ett väldisciplinerat och väl organiserat Monaco i relation till Arsenals avsaknad av fungerande Plan B och Plan C. Vi är, för att recitera en högst oskön portugis, fortfarande ett litet vinglande föl och ingen stor häst redo att galoppera. Och vi skrittade stillsamt utmed de stora fotbollselefanternas kyrkogård, helt oförmögna att ta oss in, att ta nödvändig fart eller väcka liv i törnrosasömn vi var fångna i.

Man dör som man lever och Arsenal dog årets CL-död på precis samma sätt som vi vant oss vid. Med falnande make-up oförmögen att täcka ansiktets påträngande rynkor, skuggor och håligheter. Med ett leende som mest liknar clownens och med en tår rinnande utmed ena kinden. Så nära men ändå så oändligt långt borta. Med så små marginaler på fel sida men med så ofantligt bråddjup mellan oss och framgången. Du vinner som ett lag och förlorar som ett lag och Arsenal av idag är absolut fyllt av en mängd fina beståndsdelar, men fortfarande långt kvar till att fungera som just ett lag. Hemmaförlusten med 3-1 skrek högt om just detta och gårdagens 2-0-vinst kan inte göra någonting alls för att kringgå detta faktum. Tyvärr.

Kommentarer

Bild för Fredde

CL-avancemanget försvann i första matchen med den prestationen vi gjorde då. Den försvann defenitivt när Mertesacker gick upp i chansbrytningen.

You win some, you draw some

Bild för Martin Palmér

"Gårdagens match genomfördes i lätt promenadtempo" Känns inte som vi såg samma match. Vi höjde ju tempot ofta och skapade direkt problem för Monaco när vi gjorde det.

Håller inte med om att vi saknar en plan B heller. Vi har tvärtemot fler olika sätt att genomföra matcher idag

Bild för Micke

Som vanligt sätter du ord på hur jag känner det! 

Jag hade heller inget hopp, var lugn i det. Men hoppets tände och fallet blev djupt! Djupare än vad jag trodde! Så här med facit så hade det nog varit bättre om vi inte fått in 2-0 målet.. 

Men va fan, nu går vi för en direkt plats till nästa års CL och ser vilka vi åker ut mot i åttondelen på grund av bortamålsregeln då.. 

Bild för Davidsson och Mannen

Freddee// Ja, det misslyckade brytningsförsöket var i allra högsta grad en bidragande orsak till att vi åkte ur, håller helt med dig. Den höga backlinjen i samma match och situation en annan.

Martin Palmér// Tja... Nu tror jag inte att det var några andra/olika Arsenalmatcher att se igår, men uppenbart är att du ansåg oss ha hög rörelse och en plan B vilket gör att våra åsikter, uppenbarligen, går isär. Du uppger att vi ofta höjde tempot, jag tänker på tiden då vi hade Va-Va-Voom och finner då att nej, gårdagstempot var, i min värld, inte vidare högt. Om du jämför med handbollsrunrullandet vi hade som enda redskap under Cesc-eran så tja, men i övrig, nej. Och du får gärna berätta för mig vilken plan B vi hade igår, för den måste jag ha missat.

Micke// Det låter lika bra som dåligt (för då känner du -heller- inget vidare) :-) Och ja, att vara så nära som vi, på ett sätt var, gjorde nog mer ont än om vi varit långt ifrån även målmässigt. Men som du säger, nu går vi för en 2:a eller 3:e plats i ligan, plus FA-cupseger, så kan vi faktist hävda att vi gått framåt. -Sedan väljer jag att tänka att bortamålsregeln, såväl som motståndet i en åttondelsfinal, är borttaget till nästa säsong. Den var la go den!

Bild för Martin Palmér

Alltså om vi ska jämföra med Va-Va-Voom så spelar ju i princip alla lag i prommenadtempo. Jag såg inga problem med tempot i tisdags, inte mördande men varierat och högt när det behövdes i omställningarna. Sen är det så klart svårt att på slutet mot en försvarsmur hålla högt tempo.

Vi kan spela ett kortpassningsspel, vi kan backa hem och kontra, vi kan spela på fartspelare som Alexis, Walcott, Welbeck och Chamberlain eller så kan vi köra långa uppspel på Giroud. Allt det har vi använt oss av under säsongen så nog finns det inte bara en utan flera plan B. Sen körde vi på på samma sätt hela matchen igår men varför skulle vi inte göra det? Vi dominerade och skapade chanser, varför skulle vi då ändra spelsätt?

Bild för George Adams

Jag är helt enig med dig i att tempot var alldeles för lågt med hänsyn till det låga försvarsspelet monegaskerna nyttjade. Det var bara perioder i första halvlek där löpviljan och bolltempot var på godkänd och effektiv nivå värdigt ett lag som väljer possesion som anfallsvapen.

Tycker dock, om man letar väldigt noga att man kan hitta små embryon till en plan B. Igår va det att om vi inte iddes löpa oss fria för djupledsinstick osv så skulle vi lyfta in bollen .Problemet var att inläggen slogs efter långvarigt bolltrillande med efterföljande monegaskisk försvars ansamling i boxen, ofta av en mer eller mindre stillastående spelare och den allt för låga och lösa bollen kunde lätt tas bort av någon av de 8-9 rätt vända Monacospelarna. Såg bara ett vettigt lyft, bakom dom, under hela andra akten, det OG höll på att få dit.

Många skriker också att vi skulle skickat upp BFG till att understödja OG sista 10 när luftpastejerna singlade in i straffområdet.  Tanken är god, Men det förutsätter...

1. Att det är kvalitet på inläggen.

2. Att den långe mittbacken är ett hot genom att han faktiskt kan nicka offensivt, vilket den gode och  väldige tysken tyvärr inte kan. Maken till dålig offensiv huvudspelare i förhållande till längd finns inte.

Give us our Arsenal back. Kroenke Out, och ta med dig Edu och Venkatesham när du går..

Bild för Davidsson och Mannen

Martin Palmér// Utifrån din första kommentar så kände jag en rädsla för att vi skulle hamna i en svart-vit polymik som varken skulle gynna någon av oss, stämningen här inne eller själva sakfrågan. Så visst ter sig det mesta som gåfotboll när min referens är Va-Va-Voom, men jag tyckte, oavsett referens, att tisdagens match mot Monaco fördes i ett allt för lågt tempo. Så många löpningar utan boll som lät bli att tas, så många bakåtpassningar som skulle gått framåt och så många sidledsrullningar i backlinjen.

Jag tycker absolut att vi har blivit bättre, speciellt nu när en presskänslig Arteta är utbytt mot en synnerligen insiktsfull och pragmatisk Coquelin. Men jag hade velat ha större grad av isärdragningar, där deras backlinje hade utsats för större utmaningar i form av platsbyten, ryck och rusher. Därför tycker jag att det, i långa stunder, var just promenadtempo. Vi har en trupp full av potentiella isärdragare, vi har smarta spelare och vi har rappa spelare. Men ändå stod Koscielny och Mertesacker och bollade, slog en boll till någon av ytterbackarna och sedan tillbaka igen. Och det kändes promenad för mig.

Sedan håller jag med dig om att vi kan göra en massa olika saker (som du nämner). Problemet tycker jag är att vi så sällan gör det. Och även om vi gjorde mycket bra mot Monaco tycker jag vi hade kunnat göra så oerhört mycket mer, att potentialen för det du räknar upp finns, men att vi ändå inte gjorde det. (se gärna svaret till GA, nedan) Här tycker vi tydligen olika, du och jag, och så kan det vara.

George Adams// Jag säger inte emot dig om Plan B-embryot, på samma sätt som jag höll med Martin här ovan om att vi har redskap, men jag känner fortfarande att vi borde kunna använda dem bättre och mer effektivt. Du sätter själv ord på dilemmat när du beskriver hur inläggen slogs och där är vi synnerligen eniga. Vi kan hoofa in inlägg mot en försvarande motståndarklump av spelare, frågan är om det hjälper när vi slår inläggen som vi gör, men framför allt agerar så passivt och naivt på mottagarsidan inne i boxen.

Ungefär som vi gör, eller inte gör, vid hörnor. Vi har inläggsfötter som många lag skulle drömma om att ha, men har vi några inövade varianter, lurar vi dem med cyniska löpningar och fällor för försvarare att gå bort sig i? Nej, jag tycker inte det. Hade vi haft några sådana godingar att ta fram i tisdags så hade kanske resultatet blivit ett annat. Detta är endast ett av många exempel på hur Arsenal skulle kunna utnytja både fasta situationer, men också bollinnehav i en slutforcering. Mer cynism, mer kalkylering och mer optimering. Typ...

Bild för gunsmoke

Vi kanske måste inse att dagens Arsenal håller den här klassen. Med tanke på att Dortmund åkte ur CL med ett brak igår och att trean från gruppen snabbt blev utsparkade ur EL så hade vi en sanslös tur med grupplottningen, där vi hamnade i den särklass sämsta gruppen, vilket gav oss en enkel plats i åttondelen. 

Det enklaste motståndet i åttondelen blev oss övermäktigt och det är kanske  den verklighet vi måste förhålla oss till i framtiden.

För med tanke på de engelska lagens problem i årets CL och att vi som fyra i förra säsongens PL egentligen är/var det sämsta engelska laget i CL så är detta lite av vår verklighet. Det är svårt att bortse ifrån det i alla fall.

Att vi dessutom har vi kollapsat försvarsmässigt i åttondelen några gånger de 5 senaste säsongerna, Milan 0-4 bl a, hemma nu mot Monaco och mot BM ett par gånger, gör ju att man inte behöver vara expert på att lokalisera problemhärdar och om man dessutom har intresse av att lösa de lokaliserade problemen så ökar ju chanserna till att laget utvecklas och blir stabilare.

Vi har idag ett hyfsat gäng som kan spela bra, ibland fantastisk offensiv fotboll, men lite diplomatiskt -vi är väl sisådär organiserade i försvarsspelet. Med dessa styrkor och svagheter kommer man inte så mycket längre i dagens toppfotboll. Detta är min verklighet i alla fall.

jag tror för övrigt att alla kring Arsenals innersta kärna i såväl klubbledningen som bland spelare vet vad som måste till, sedan är det upp till någon modig med mandat att fatta beslut i frågan.

Bild för Hakim Korselius

Tycker de känns fel att gnälla på den här matchen då vi håller nollan och dom knappt har ett skott på mål? Och vi gör två mål framåt och är cm ifrån att få in det tredje. Nöjd med den prestationen! Men såklart missnöjd med den första matchen som var pinsam på många sätt.

Okoncentrerat i offensiven genom alla missade målchanser. Okoncentrerat i defensiven med alla konstiga beslut och joggande av medspelare när en medspelare håller på att tappa bollen fem ggr och tappar den den sjätte. Är det inte tillräckligt många ggr för att man ska se till att man tar en position bakom bollen så kanske man ska få lite mindre på kontot. Spelare joggar hem i den omställningen! Så jäkla dåligt att släppa i de där jävla 1-3 målet!

Dessa misstag skulle vi aldrig gjort mot en riktig toppmoståndare denna säsong!! De var riktig jäkla underskattning helt enkelt precis som många andra toppklubbar åkte ut på i tex FA cupen.

 

Bild för Woody

Ang ovanstående diskussion. Arsenal gör en bra match men i slutet kör vi fast och tappar i tryck och tempo. 2 saker blir tydliga. Ramsey (trots sitt mål) blir för omständig och fattar småmärkliga beslut. Gibbs i sin tur är likadan i det läge som nu uppstod. Duttandet och sidledspassen blev för många vilket innebar att Monaco utan problem kunde organisera sitt fina försvar. Med typ 10 min kvar borde Arsenal lirat gammeldags med inlägg på uppflyttade Märta och Kos (Plan B). Nu blev det in i det sista allt för mycket klassiskt Arsenalspel som inte gav det tryck man hoppades på. Gibbsbytet grämer fortfarande, varför ?. Arsenal tappade mentalt tryck samtidigt som Monaco stärktes. Märkliga sista 20 minuter således. Rock on !

Bild för Martin Palmér

Så det folk menar med plan B är att kasta in den i gröten och hoppas på det bästa? Herregud, hoppas vi aldrig skaffar en plan B då...

Bild för Hakim Korselius

Håller med om Ramsey. Blev irriterad på både han och Cazorla sista 10 min då dom spelade med allt för många tillslag centralt  istället för att spela ut till fria spelare på kanten. 

Bild för Davidsson och Mannen

gunsmoke// Ja, du har en poäng här. Vi kanske inte är bättre än så här. Och kollapserna du nämner, ja de tyder ju, som du är inne på, att någonting, inte helt omöjligt att lösa, ligger och nöter på lagets prestationer som gör att det inte fungerar optimalt när det är det som behövs.

KorZ81// 2-0 borta mot Monaco är ett bra resultat i sig, absolut. Men 2-0 borta mot Monaco när man förlorat med 3-1 hemma är det inte. Och precis som du är inne på, och som jag också tar upp i texten, så är det första matchens ickeinsats som är boven i detta drama. Du nämner en rad misstag och jag kan inte annat än att hålla med dig i din uppräkning. För vi gick liksom in i den här matchserien med oskärpa och som vi så ofta gjort de senare åren (med några uppmuntrande undantag i form av shitty och manu senast) till synes inte mentalt förberedda. Våra spelare gör misstag de inte borde göra, uppträder virrigt och oorganiserat.

Och klart att du håller med om Ramsey!

Woody// Jag håller med dig om duttandet och denna ständiga vilja att söka centrala ytor för inbrott. Jag har tidigare skrivit om Centrumhetsen som vi ofta halkar in i och denna match var, av exempelvis spelare som Ramsey och (den annars duktige) Cazorla. Vi är generellt oerhört dåliga på att använda banans ytor, skapa ytor och lura in motspelarna i för dem ”fel” ytor. Vi blev därför också ganska lätta att försvara mot. Detta trots att Monacos spelarmaterial på papperet är oerhört mycket sämre än vårat. Så där hamnar vi ännu en gång i diskussionen om Arsenals elva fina små delar…

Martin Palmér// Först och främst måste jag fråga dig vem/vilka du refererar till när du skriver ”folk”. Är det mig, andra som kommenterat eller någon annan? Syftar du på mig så har du nog helt missat poängen och bara plockat upp ett av alla möjliga exempel. Har du över huvud taget läst mitt svar till din kommentar? Vidare undrar jag över ditt syfte med att kommentera i den här bloggen, för du har ofta en ganska aggressiv och inte alls speciellt dialogfrämjande ton när du dyker upp här och skriver. Jag måste erkänna att jag inte riktigt begriper ditt syfte med detta. Förklara gärna för mig så kan vi kanske ha grunden för en fungerande dialog. Vad tror du om det?