Medlemmar: 6582 st.
Visa menyn

Vaffan tror du? Tror du knark é gott?

Davidsson och Mannen
tis 12 apr 2016 kl 15:51

Utifrån att jag skriver mina bloggar under alias är ju själva konceptet högst icke-privat, varför jag i princip kan vara hur blottande som helst. Jag har i ljuset av min pseudonyms beskyddande sköld alltid ryggen fri och tycker mig därför kunna pendla hej vilt mellan det i högsta grad allmängiltiga och det personligt privatlivsexhibitionistiska, mellan det intellektuella och det primitiva samt mellan det genomtänkta och det rent sandlådemässigt utagerande. Och ungefär det är vad jag ämnar göra i detta inlägg. Detta inlägg som har sitt ursprung i en skön dröm, men som under textens gång kommer kraschlanda i den stenhårda verklighet som vi, som Arsenalister, är vana vid att tvingas gå sjövilda holmgångar med.

Natten mellan lördag och söndag drömde jag att jag och mina gamla musiklekkamrater var i stånd att återbilda vår gamla popmusikorkester. Orkestern hade, av någon outgrundlig anledning, blivit erbjudna en lockande summa pengar som tillsammans med ett lika lockande upplägg gjorde att vi hade en sommarturné i de svenska folkparkerna att ta ställning till och med största sannolikhet att se fram emot. När vi började sätta ihop en setlist var dealen att vi var tvungna att krydda våra egna låtars anrättning med några covers. Och i den polska replokalsriksdagen var det plötsligt en självklarhet att vi skulle spela Stockholms Negrers fantastiska slagdänga ”Det förlovade landet”.

Orsaken till valet var lika självklart i drömmen som det faktiskt kändes när jag vaknade ur den. Låten beskrev, när den släpptes på skivan ”Brutal Disciplin” 1985, ett Sverige som trots vackra ord om att förskjuta rasisters tankar och agerande till de soptunnor de hör hemma, en lika kränkande som dadaistisk högborgerlig dubbelmoral. Och låten är, framför allt i vaket tillstånd, precis lika aktuell idag, 2016, som den var när den skrevs och släpptes på vinyl för mer än trettio år sedan. Utifrån drömmen och dess konsekvenser för det vakna tillståndet, satt i relation till tillståndet i dagens Sverige, satte jag mig i den blyga vårsolens försiktiga sken, lyssnade genom skivan ett par gånger och fann då hur bra skivan faktiskt är än idag, hur aktuella många av texterna trots sin något grovhuggna utformning fortfarande är och hur lite gott som egentligen hänt på mer än trettio år av mänskligt utvecklande och relaterande.

När jag efter ett tag lyckades lägga min misantropiska dystopi åt sidan för en stund, lät jag mig föras iväg på denna lätt The Clashsnitslade bana som El Negros de Stockholmo tillhandahöll mig. Jag fann mig njuta av musiken och jag vaggades tillbaka till lördagens match mot West Ham och den deja vu-upplevelse som Arsenal under Wenger har en tendens att, titt som tätt, bringa oss följare. Som ni vet är jag en tvivlare av smått existentialistiska mått där min relation till Arsenal är under ständig navelskådning varför frågan ”varför” ännu en gång kom upp för avhandling. Denna ständigt pågående intrapsykiska MBL-förhandling fick under måndagskvällen sedan sällskap av alla de svar som kom ur AST-utfrågning av Henry Winter och när inte ens en och en halv timme på gymmet hjälpte –trots att jag såg en snubbe köra bröst i foolsens tredjeställ utformat till basketlinne (denna gåva som aldrig verkar sluta ge!), stod jag fastnitad vid den påle av ursprungsfråga där jag alltid finner mig fjättrad.


Jag käkar vadsomhelst, ja vad dom än tagit fram. En vit, en gul, en blå, en special passar mig perfekt. Bild: Flickr.com: ”Antonio Cravarezza”

Och då fick jag hjälp av just detta fantastiska band, Stockholms Negrer. Men inte av ”Det förlovade landet” utan av låten ”Knark é gott”. För om man tillåter sig en stånds parafraserande så är det precis så det är för mig just nu. ”Va f-n tror du? Tror du Arsenal é, Arsenal é gott?” Visst har jag fått uppleva många underbara stunder, visst har jag fått avnjuta segerns sötma och ur fotbollsestetikens gottepåse och visst har jag fått fantastiska euforiska kickar av att följa Arsenal. Men jag är också ständigt abstinent, jag är ständigt i våndor över eventuellt framtida tilldelningsstopp och jag är, all min vakna tid, en slav av begäret jag har låtit mig skaffa.

Är det då verkligen gott att vara Arsenalslav? Är det Arsenal man skall välja om man vill ha det goda fotbollslivet? Och är det till Arsenal man skall vända sig när vardagslivets mödor behöver kryddas med festligheternas anrättningar? För visst har jag mer eller mindre något sorts missbrukspersonlighetsfragment i mig. När jag drömmer mig bort till kommande semester i solen istället för att fokusera på att ge varje veckodag lite guldkant, när jag tänker på Arsenals förkrossande oförmågor istället för mina egna satta ovanor eller när jag ondgör mig över Wengers ständiga upprepningstvång av fotbollsideologisk naivism istället för att se till att min hustru har världens bästa make att tillgå, åtta av veckans sju dagar?

Det hade varit oerhört lätt att säga att det inte gäller mig, att jag inte är sån och att jag har ädlare skäl än så. Men jag tror inte på lögnen och jag tror inte på undanflykten, jag avskyr bedrägeri och jag avskyr fuskandets undfallenhet. Jag är den jag är och jag tror att många är precis likadan som jag. Att följa Arsenal har blivit som en drog, en tillflyktsort och en skimrande drömfabrik. Ett sätt att slippa ta ansvar, att slippa agera i förstaperson och att slippa vara i detta förbannade här och nu. Jag tänker inte låta någon skugga falla över pundare världen över, för jag är faktiskt en av dem. Jag är som dem. Jag har bara andra förutsättningar vilket gjort att mina val varit andra, vilket gjort att min drog blivit en annan. Men det är samma skit. Samma gift, samma begär och samma svek. För knark är, vad jag har hört, inte speciellt gott.

Och jag är så dj-la trött. Jag är trött på att kicken aldrig längre verkar komma, på att man alltid behöver mer för var gång man får för lite och på att euforin endast ville bli mig tilldelad då, för länge sedan. Jag är trött på utspäddheten, på fulblandningen och på skiten som alltid verkar följa med. Jag är trött på lögnerna om att vi under arenabygget var tvungna att sälja spelare för att kunna handla nya när både Dein och Gazidis vidhållit att det fanns miljontals pund öronmärkta för att just stärka truppen. Jag är trött på det tomma pratet om att vi skall konkurrera med Europas absoluta topplag, när år efter år passerar med högst mediokra insatser. Och jag är trött på att förlorarkulturen har fått sätta sina käftar om klubben och tuggat den till en sur geggamoja av medelmåttlighet.

Jag är trött på tafattheten, på oviljan att förbereda sig taktiskt utifrån motståndarnas spel och jag är trött på den uppblåsta självgodheten i relation till verklighetens beklämmande prestationer. Trött på att vi, uppenbarligen, inte kunde ta chansen när den denna säsong, gavs oss och jag är så trött på den ständigt bittra eftersmaken. För Arsenal är inte längre gott. Arsenal gör mig numera mer ont. Och hur jag än väljer att förhålla mig till klubben så håller den aldrig vad den lovat. Det är en vacker yta av välpolerade leenden men när dealen är gjord och pengarna är överräckta står man fattigt backfull kvar utan den utlovade kicken. Med frossan, med tomheten och med de stigmatiserande ärren. Med brustna förhoppningar, med tom blick och med huvudet sänkt i uppgivenhet. Ständigt på sin vakt, ständigt på jakt och ständigt jagad. Vad trodde jag egentligen? Trodde jag att det nu skulle vända, att de svåra åren nu var över och att det nu skulle vara gott igen? Att köpen av Özil, Sanchez och Cech skulle leda oss till den ligaseger som, till skänkts, låg där framför oss? Trodde jag verkligen det? Att det skulle bli bra, att det skulle göra gott?

Kommentarer

Bild för Micke

Ännu en välformulerad text av dig DM!

Jag har också länge nu funderat på vad jag håller på med, detta lag ger mig korta stunder av glädje och oceaner av frustration, lidande och missmod...

Men ändå ägnar jag så stor del av mitt liv med det! Det har gott så långt att jag avråder unga fotbollssupportrar från Arsenal! Tänk om man ändå hade varit fast för ett lag som ger mer glädje än besvikelse.. 

Med det sagt, COYG! I med och motgång, Arsenal till a die! 

Bild för Jonas S

Lite negerbollar av stål skulle Arsenal må bra av. Lite mer orädd attityd och lite mer jävla anamma i sann punkanda. Vi har vunnit! Segern är vår!

twitter.com/StockholmGooner

Bild för Elias Johansson

Jag är nu i fotbollslimbo, vi kämpar om 3,4,5platsen och det ger mig ingenting, jag kommer alltid att följa Arsenal, det är laget i mitt hjärta på gott och ont, mer eller mindre och just nu är d mindre. Jag kommer sitta där på söndag framför datorn i mitt fall och i värsta fall på nån sportpub för d är trotts allt Arsenal som spelar...jaja, trevligt att du nämde Sthlms Negrer då det bandet liksom funnits i närområdet men jag har aldrig riktigt gett dem en chans, vilket är konstigt då KSMB och Alonzos senaste projekt är riktigt bra. Så nu sitter jag här och skriver med just Sthlms Negrer i högtalarna och undrar varför jag inte hört detta tidigare, mkt bra skrivet och tack för musiken.

Bild för George Adams

 "För Arsenal är inte längre gott. Arsenal gör mig numera mer ont"

Jag snor den!

E.I.E

Reclaim the game! Give us our Arsenal back..

Bild för Giresse

Vackert skrivet om en ful utveckling. jag tycker också det är fullständigt ointressant med tredje och fjärdeplaseringar. klubben blir mer och mer ecseptionell i att ha en ledare som endast kan fällas med fansens  revolt och revolution. Det får gärna bli elakt om det krävs. ferguson hade vett att lämna i tid, oavsett om det gungar efter honom så hade den gubben ett liv! Det har inte wenger. Han är helt förlorad, och får vi leva med honom ett år till så är mitt tålamod slut.Förreseten vad har hänt med Campell? Vad har hänt?

Adam

Bild för Davidsson och Mannen

Micke// Tack skall du ha för den positiva feedbacken. Och ja, visst funderar man ständigt på vad man håller på med. Där korta stunder av lycka, som du är inne på, matchas med oceaner av motsatser.  Och just avrådandet är spännande. Det har alltid varit självklart för mig att min grabb skall hålla på mina två lag (det lokala allsvenska och Arsenal) och det gör han nu. Men priset jag betalar och missmodet som skvalpar över på honom får mig att undra om jag verkligen gör rätt. Så mycket besvikelse, det har han inte förtjänat.

Jonas S// Exakt så är det. Och exakt så har det varit i många år. Men Wenger är ju inte känd för att attraheras av viljestarka spelare, snarare motsatsen varför vi nog får stå utan dessa bollar av stål så länge Arsenal är Arsènal.

Hitme// Precis så känner jag med, det ger mig ingenting. Och ändå fortsätter man punda på. Destruktivt? Ja, visst. Ett ljus i mörkret för mig är att jag fått en person, Hitme, att lyssna på Stockholms Negrer, det gläder mig.

George Adams// Sno på du bara. Så mycket du vill!

Platini// Tack för berömmet och ja, visst är det en ful utveckling. Och det är precis det du ringar in som är problemet: Att det är okej att inte vinna, att ha så mycket möjliga resurser och ändå välja att inte utnyttja dem och optimera laget/truppen för att segra. Och att en person har all makt men ändå aldrig ställs till svar för dessa evigt återkommande tillkortakommanden. Bortsett från styrelsebetalade ”Love Arsenal, Hate Usmanov”, är ”All makt åt Wenger, vår befriare!” den enda som banners som tillåts på Emirates. Katastrof.

Bild för Woody

God läsning som oftast. Det sura i denna säsongs kråksång är att Arsenal inte lyckas trots att avarterna delvis rasat. Leicesters bedrift är annars historiskt upplyftande, tyvärr även Tottenhams. Helt plötsligt får Spurs fram presterande ynglingar underifrån, något som tidigare varit Arsenals signum. Att supporta Arsenal är en sjukdom som ibland går till överdrift i avseende på engagemang. Varför det gång på gång skiter sig kan analyseras i långbänk. Minns annars 80-talet då inga datamaskiner fanns och ingen TextTv. Jag ringde en telefonsvarare under matcherna samt växeln och kollade ställning och målskyttar. Efter 18 blev det samtal med Jack Kelsey i shopen om inte informationen fanns. Det sjukaste var nog att ringa Gunners Pub en sen vardagkväll för att se om någon fyllskalle hade resultatet från någon UEFA-cup batalj i Sovjet. Idags krävs inte mycket för att missbruka Arsenal. Vill heller icke ge upp detta utan kallar mig för stolt brukare. Rock on !

Bild för Fredde

Det sura är ju att kapaciteten finns där. Det visar vi över vartannat kalender år. Hade vi spelat en säsong över kalenderåret 2015 så hade vi vunnit ligan. Kapaciteten finns där, onekligen. Det är bara det att skador och tvivel får smyga sig in i alldeles för stor utsträckning. Sanchez börjar likna Arshavin mer och mer, gjorde allt rätt när han kom, formssvacka och sen börjar hitta rätt med en del poäng (mål) men inte spelmässigt.

Man vet att man kan få ruset av Arsenal, potentialen finns där. Det visar man när man helt rättvisst vinner över Bayern Munchen på hemmaplan och taktiskt mannövrerar ut Man City borta. Men på något sätt så lyckas laget ALLTID dra på sig skador på spelare som spelar för mycket (nyckelspelare) och så tappar alla formen, helst samtidigt. Och då har jag inte ens skrivit om de ekonomiska möjligheterna klubben har att förstärka laget på de platser där man kan förstärka.

Vi ska ju ha alla möjligheter i världen att vara bland de bästa om man sköter sina kort rätt.

You win some, you draw some

Bild för Davidsson och Mannen

Woody// Tack för berömmet. Gällande Leicesters bedrifter är jag kluven, för å ena sidan är det som du är inne på lite upplyftande med ett uppstickarlag som dessutom styrs av en lika pragmatisk som sympatisk tränare. Å andra sidan är även Leicester ett fuskande bluff och båglag, lika illa som alla shittys, chelsky, psg och fuskbarca: http://www.theguardian.com/football/2016/apr/11/leicester-city-finances-football-league-financial-fair-play-investigation?CMP=Share_AndroidApp_Tweet och borde inte ens spela EPL-fotboll.

Att spurs beter sig som ett välfungerat Arsenal gör mig däremot odelat illa. Borde inte vara dem, borde ha varit vi (både med presterande ynglingar underifrån och med en smart, utvecklande och vinnande manager). För, som du är inne på så, är att följa Arsenal att likställa med en sjuka, eller med ett missbruk, men dina anekdoter från förr är alltid lika läsvärda och nästan lite uppmuntrande (trots det genuina Arsenalmörker som just nu, enligt mig, råder).

Freddee// Visst finns kapaciteten att vara ett topplag i Europa. Hela byggandet av och flytten till Emirates bygger ju på tanken om att bli ett av de riktigt stora lagen i Europa. Sedan kom dels oligarker, shejker och diktaturer med behov av positiv publicitet (för att täcka över det faktum att de kränker mänskliga rättigheter på löpande band), men framför allt kom acceptansen för medelmåttligheten in i klubben. När David Dein, med sitt engagemang mot Kroenke, kastades ut ur klubben, ja då försvann både fotbollskunnighet, streetsmartnes och hjärta för klubben all världens väg och ersattes av nöjda ja-sägare. Och därför står vi där nu. I detta måndag-hela-veckan-mode. Så enormt deppigt.

Bild för Sral

Jag förstår verkligen och håller med om frustrationen, för visst kändes det som att det här skulle vara vår säsong. Men samtidigt var mina förväntningar inför den här säsongen att vi ska vara med och slåss om titeln, inte att vi måste vinna den, och vi är fortfarande med trots allt. Jag kan inte på något sätt säga att en andra-fjärdeplats är något slags mörker. Det är hopp och smärta att hålla på ett lag, och det är ändå en del av charmen.

Man kan ju jämföra med hur det går med andra lag som man håller på också. Toronto Maple Leafs blev sist i hela NHL, något vi fans jublade lite smått åt. Frölunda har gått till sin första final på tio år. Underbart! IFK Göteborg vet jag inte var de står, men det känns (tyvärr) som att Norrköping, MFF och AIK har högre kapacitet. De här lagen går ju inte att jämföra rakt av, men jag funderar ibland på varför så många (?) har tappat suget och tålamodet med Arsenal till den här graden. Samt hur en sådan miljö som Arsenal lever i just nu verkligen kan vara en bra förutsättning för att vinna en titel?

Bild för Jonas S

Det älskar mest med din text D&M är den här kopplingen mellan Stockholms Negrer och Arsenal. Det satt mina tankar i rörelse.

Jag minns första gången jag hörde låten Negerbollar av Stål. Det var i början av nittitalet när jag var på en punkspelning i Östersund där denna låt framfördes och jag direkt reagerade över storheten i texten. Jag var inte gammal men i alla fall nog gammal för att förstå betydelsen av övertygelse, brist på förstånd och dumdristighet. Att tro på sig själv mer än vad som är rimligt. På gränsen till don Quijote och hallucinerad hjälteromantik.

Det var exakt där min kärlek till Arsenal började. Arsenal var laget som inte såg några begränsningar. Jag vet inte om det var min barnsliga naivitet eller om det verkligen var så. Men jag trodde Arsenal kunde åstakomma vad som helst. Och inte blev det bättre av att vi faktisk också bara blev bättre, bättre och bättre under 90-talet. Och till sist kändes det som vi var ostoppbara. Inte ens när vi förlorade kändes det som att verkligen förlorade. Det var en våg av energi.

Och det är just det som jag älskar med fotboll och det är just det jag just nu saknar i Arsenal.

twitter.com/StockholmGooner

Bild för Davidsson och Mannen

Sral// Självklart är all besvikelse satt i relation till förhoppningar. När förhoppningar skapas för att sedan brista, brister fotbollssjälen ut i smärtsam gråtsång. Och visst, hade vi inte haft några förväntningar eller förhoppningar på klubben hade vi inte ältat som idag. Men då kunde klubben dels ha stannat kvar på Highbury men framför allt inte spridit första-sylen-gratis-liknande snack varenda vår när säsongskorten skall förnyas eller inför varenda transferfönster. Jag tror att lögnen gör mig mest illa. Lögnen och skillnaden mellan klubbens självbild och verkligheten.

Sedan är ju NHL ett underbart exempel med deras lönetak och draftsystem vilket inte bara är tämligen rättvist utan också skapar cykler vilka i sin tur ger hopp när det är som mörkast. Är själv Blackhawk vilket var oerhört tungt i ganska många år. Tyvärr är mitt intresse inte lika stort idag, nu när ”vi” vinner, som det var då när ”vi” var tämligen rötna år efter år.

Jonas S//Ja, den parallellen kanske inte var så dum ändå? Själv är jag riktigt nöjd och gott att även du gillade den. Men vilken härligt knut du har med SN och Arsenal, att de både binds ihop vid ungefär samma tidpunkt. För det är ju som du är inne på, en gång i tiden trodde man att allt var möjligt, att framtiden skulle bli lite skinande ljus (efter några år i arenabyggetunneln) och att vi då skulle bli bäst, precis som det snackades om. Hoppet, segerns sötma och …energin, ja.

Bild för Jonas S

Jag är ett stort fan av dina texter D&M. Fortsätt skriva på samma höga nivå som jag och många andra har vant oss vid.

twitter.com/StockholmGooner

Bild för Sral

D&M, det är ju stort att du inte har större intresse för Blackhawks nu, när de är så nära en dynasti det verkar gå att vara nuförtiden.

Och ja, just det där att nästan varje säsong tänka "ja jävlar! Det är den här säsongen det händer!" är en av de värsta sakerna med att vara en Gooner.

Bild för Giresse

KÖP TRE NYA SPALARE! EN MITTBACK: EN MITTFÄLTARE; EN TOPPANFALLARE: EN LEDARE PÅ PLAN:

SÄLJ WALCOTT!
Pensionera Arteta Flamini och min favorit Mozart.

Varför får mourinho gå efter EN dålig säsong medan Wenger är kvar i tio där vi kommer längre och längre bort? 

Adam

Bild för B-G

Det är lite skillnad att gå från ligavinnare, samma lag, samma ekodoping för att sluta 10a.
Skulle Wenger slutat 10 tror jag nog han fått gå med, speciellt om han sommaren innan haft samma ekonomiska muskler att förstärka laget.

I övrigt håller jag med om att dom 3 värvningarna vore bra.
Vill dock att både MB och MF skall vara toppkvalite med. 

 

Twitter @grvdga

Bild för Sral

Ja, trea eller fyra eller tia är det stor skillnad på. Van Gaal har ju inte fått gå trots att United också har haft det tungt, men de är ju med och slåss om en CL-plats ändå.

Bild för Davidsson och Mannen

Jonas S// Stort tack för detta gottgörande beröm! Och jag skall fortsätta skriva så ofta jag kan, men tyvärr är det i nuläget inte så ofta som jag önskar.
Sral// Det är värt att fundera på det där med varför vissa lag attraherar en mer när de är usla respektive bra än motsatsen. För mig tror jag mer att det handlar om att mitt hockeyintresse helt enkelt svalnat lite i relation till fotbollsditot samt att hockeyabstinensen stillas när jag tar med fru och ungar till stadens hemmarink för att se på Frölundas Indianer.
Sedan är det ju fruktansvärt när detta nästasäsongs-hopp eller dennasäsongs-hopp kraschar, brister till ett inte-denna-gången-heller-resignerande. Och precis är det som du är inne på, det är kanske det värsta med att vara gooner. Man hoppas och vägrar ge upp, samtidigt som vi får samma berättelse uppläst för oss, säsong efter säsong. Gårdagens menlösa match mot Palace är bara ett av alla lysande exempel. Alltid nära, men ändå alltid lika långt ifrån.
Platini// Först skall jag tydliggöra att jag håller med dig i sak: Jag tycker absolut att Walcott skall säljas (om vi får bud över £12-15 mille), Arteta, Flamini och Rosicky (även en favorit hos mig) pensioneras och vi handlar in, minst, tre klasspelare. MEN: Så landar vi på din sista fråga, den om Mourinhos avsked kontra Wengers 20 år i klubben där de senaste 12 har varit måndag-hela-veckan holmgångar i olika skiftningar av grått. För även om vi handlar in tre klasspelare, kan vi vinna ligan med Wenger vid rodret? Kan vi klättra till CL-semifinal med Wenger vid rodret?
B-G// Jag förstår att du svarar på Platinis fråga men jag vill ändå flika in att Wengers situation inte egentligen skall ställas i relation till Mourinhos, utan till vilka fantastiska förutsättningar Wenger har, vilken ersättning han belönas med och hur lite han presterar utifrån dessa variabler. Vi lämnade sommarens transferfönster utan en enda inhandlad utespelarförstärkning, dansade på slak lina under hösten men ändå, mkt på grund av andra lags haverier, hade ligaledningen vid nyår (-isch) men har nu totalt supit bort den. Om man hade allt up for grabs, men ändå lät ligan gå ur händerna, skall man då få fortsätta sitt jobb? Skall man då belönas med nytt kontrakt med ytterligare två år?

Bild för Sral

D&M, sen kan man ju reflektera kring att många fans garanterat skulle vilja vara i den sits vi är i. Jag tycker också att det är jobbigt att vi aldrig räcker ända fram, men bekanta jag har som håller på andra lag kan ibland undra varför vi är så gnälliga när vi ändå till syvende och sist är ett stabilt topplag, och mycket väl kan gå mot en framtid där vi kanske saknar topp fyra-placeringar. Som det känns nu kommer det alltså bara gå utför, och då tänker jag mest tiden efter Wenger...

För min del är det kul både med Frölunda och Toronto. Frölunda har ju gått framåt varje säsong under Rönnberg, och trots att Toronto blev sämst i NHL finns det anledningar att hoppas att de kan utvecklas åt rätt håll. Samtidigt kan man ju se på hur fantastiskt illa skött Toronto har varit genom åren och tycka att det är skönt att Arsenal är stabila, vilket i sig ändå är ett värde, tycker jag,.

Bild för Dosa

Det kan gå utför absolut, men det kan även gå uppåt. Som det ser ut nu så går vi inte uppåt eller nedåt. Ska inte måla fan på väggen än, men tvivlar på att vi kommer 1 eller 2 a iår.

Men tänk om det blir Succè med ny manager. Det är det som är grejen man vet aldrig hur ett år ska sluta innan det är slut, förutom för oss Arsenal fans 3 a eller 4 blir det :(

tycker det är dags, antingen får han gå efter året eller så sitter han kvar kontrakt tiden. men att signa nytt kontrakt känns som tjänste fel just nu. 

Bild för Fredde

Men samtliga klubbar måste endå sträva efter att utvecklas och bli bättre. Jag tycker inte att samtliga i klubben har strävat efter utveckling och förbättring i kärnverksamheten (fotbollslaget). Olika klubbar har olika förutsättningar. Bournmouths förutsättningar är helt andra i jämförelse med Uniteds. United-fansen har all rätt att vara missnöjda om klubben inte når upp till CL-platser. Bournmouths framgångar (utveckling) ligger i en stabil mittenplacering i PL och utvecklingen för dom nästa år blir att hålla sig kvar där.

Kan styrelsen, Gazidis och Wengér på fullaste allvar titta sig på spegeln och säga att dom har försökt utveckla/förbättra laget från dag 1 på försäsongen? Cech är en klar förbättring, men det behövdes mer. Det fanns brister redan då som har bitit oss i röven februari och framåt. Vad har man gjort för att åtgärda dom? I mina ögon för lite och för sent. Elneny (liknande spelare) kom in för sent, Arteta och Flamini uppfyller ingen som helst funktion av värde på planen, Giroud är inte en anfallare man vinner ligan med (för målfattig), Gabriel håller inte (än?) och Mertesacker är för långsam. Under tiden Coquelin var skadad så spelade just Flamini, Flamini var usel och kunde inte äga mittfältet vilka vi än mötte. Arteta, har knappt ens spelat? Varför förlängde vi ett år med honom?

Jag irriterar mig mest över att Flamini och Arteta fick vara kvar när när det var den absolut tydligaste svaga punkten i truppen. Det visar i mina ögon att klubben har inte gjort allt i sin makt för att förbättra laget och resultatet.

Det handlar inte om att vi är bortskämda med CL-spel och många andra klubbar inte är det, alla klubbar har olika förutsättningar. Våra förutsättningar är förbannat bra och om vi skulle utnytja förutsättningarna vi har som klubb fullt ut så skulle vi vara med i racet för liga-titeln.

You win some, you draw some

Bild för Byarum

En bra artikel från The Guardian,,,, "Wenger står stadigt, men Arsenal står still och är nära sammanbrott."

http://www.theguardian.com/football/blog/2016/apr/20/arsenal-arsene-weng...

 

Bosse

Bild för Sral

Ja, där håller jag med dig. Jag är absolut emot att förlänga kontraktet med Wenger och tycker också att en ny manager behövs. Däremot tycker jag inte att det måste ske igår. Visst är det en del av mig, även för Wengers egna skull som hoppas lite att han kliver av efter den här misslyckade säsongen, särskilt om vi skulle missa topp fyra, men mest hoppas jag ändå att han gör sitt sista år. Tänk ett Arsenal utan CL och utan Wenger? Oj, då tror jag att vi kan glömma att locka hit stora namn, och spelare som Alexis och Özil lär säkert vilja lämna...

Bild för George Adams

Men det är kanske det som krävs för att vi skall bli ett lag igen. Ett lag som precis som ex Leicester och spurs som utan egentliga världsstjärnor jobbar stenhårt. 

Fortsätter vi på nuvarande dysfunktionella sätt vill ändå inga storspelare med vinstambitioner spela för Arsenal och Wenger. Känns som det var annat för 10-15 år sedan.

Reclaim the game! Give us our Arsenal back..

Bild för Sral

Vi har väl lättare att locka namn nu än under hela Emirates-eran? Özil, Alexis eller Cech hade knappast kommit för fem-tio år sedan. Och vi körde ju typ den hemvävda stilen med "project youth" tidigare.

Bild för George Adams

Nej Sral.  Det som hänt är att nu har vi råd, att lösa dom och ge dom lönen dom vill ha. Tror inte våra stjärnor valde Arsenal för att vinna titlar. 

Reclaim the game! Give us our Arsenal back..

Bild för Sral

CL lockar, också Wenger. Cech sa ju rakt ut att han kom hit för att vinna titlar. Skulle det vara pengar finns andra klubbar som kan locka med högre lön, har t ex för mig att Liverpool erbjöd högre lön till Alexis än vad vi gjorde. 

Bild för Giresse

lägger in en engelsk fotbollsexpert också här för jag tycker det är huvudet på spiken

bra skriven insändare på engelska:

Football is dynamic, it`s always changing, evolving, not always for the better it`s true but change continues regardless. The only way to ensure a sustained period of success is to notice those changes and adapt accordingly.Unfortunately for Arsenal Football Club, Arsene Wenger`s ability to adapt to the hand we`ve been dealt is minimal at best and his stubbornness has landed us in a seemingly endless loop of mediocrity.We are almost literally in a league of our own. Not good enough to win the league, not bad enough for the board to think of making a change.One of Arsene`s favourite phrases when we`re playing badly is "judge us at the end of the season", well I think this season it`s ok to judge the team now (in fact it might be beneficial to him to do it now, because it`s not going to get any better than it is right now but it sure can get a hell of a lot worse) and the diagnosis is not very good.An argument has been made in the past that Arsenal finish almost exactly where they should given the amount of money that the other clubs had at their disposal and their ability to sign almost anyone bar the world`s top four or five players, but this excuse is no longer applicable.Both Leicester and Spurs have defied the odds to the point that one of them will win the title this season (for god`s sake let it be The Foxes) and they have done so without the aid of Bruce Wayne or Tony Stark.There is no good reason why Arsenal should not have won the league this season with the squad of players we have. With the exception of possibly the striker`s position Arsenal have, individually the best squad of players out of the top three but collectively we are less than the sum of our parts.And that has to land at Wenger`s feet.There are no more excuses.

Read more:  http://www.arsenal.vitalfootball.co.uk/article.asp?a=565261#ixzz46CeR4RSv

Adam

Bild för Sral

Ja, det måste ju vara bra skrivet, för det är på engelska och han tycker som du... ;-P

Bild för Dosa

:) där var du fyndig, det uppskattas.

Bild för Giresse

Ja han tycker abslut som jag

Adam