Medlemmar: 2004 st.
Visa menyn

Solen går ned över Babels torn

Davidsson och Mannen
ons 21 dec 2016 kl 15:55

Först och främst vill jag hälsa dig som läsare välkommen tillbaka till bloggen. Välkommen tillbaka du läsare. Sedan vill jag göra detsamma med mig själv. Välkommen tillbaka bloggare D&M. Tack, tack, det var vänligt. Men därefter vill jag nog sätta igång och skriva. För nu är julledighet i antågande och jag har, i princip, min första lediga stund på ungefär ett arbetsår vilken jag såklart vill vika till att skriva Arsenal. Och det kanske främst för min egen skull. För då den här bloggen en gång i tiden var ganska livlig så var den till både för läsare men framför allt för mig som fick skriva av mig kring Arsenalfrågor som brydde mig.

Jag ämnar egentligen inte vältra mig i det faktum att min relation till Arsenal just nu är under inventering, men så är i faktiskt fallet. Jag känner att jag, för vart år som går, får allt svårare att tro på klubben, svårare med tilliten till den och svårare att låta mig själv åka med i känslan av att vi är på rätt väg. För några veckor sedan låg vi i delad ligaledning, idag är vi tillbaka på fjärdeplatsen, en poäng före sp*rs och nio poäng från tabelltoppen. Och det är lätt att falla in i det klassiska måndag-hela-veckan-tänkandet, lätta att tänka att vi, trots senaste årens andra- och tredjeplaceringar, alltid hamnar på fjärdeplatsen och lätt tappa något av geisten.

I ena skålen ligger världsstjärnor såsom Özil och, kanske framför allt, Sanchez och de har sällskap av en riktigt tilltalande centrallinje som består av dem och Koscielny/Mustafi tillsammans med nyförvärvet Xhakas succesiva inskolning. I andra ligger ständigt återkommande skador och två ännu inte förnyade kontrakt av dessa två världsstjärnor. Vidare tyngs den sistnämnda ned av att vi ännu en gång varit som sämst när det gäller. Där ligger den fortsatta avsaknaden av adekvat trupprotation som ännu en gång givit oss trötta, lågpresterande och övermatchade stjärnspelare, där dessa i sin tur får sällskap av undermatchade spelare som inte bara glider långt från startelvan utan även är tämligen rostiga när de väl får några minuters upphopp ur frysboxen.


En låda att fira med? Bild: D&M

Så det är inte alltid så lätt att vara Arsenal. Så fort en får för sig att vi är på rätt väg, att vi denna gång har lärt oss av våra misstag och att vi denna säsong faktiskt kommer att fungera annorlunda, då ramlar vi huvudstupa in i samma vägg som vi sprungit in i de senaste tio, tolv åren, gör om samma misstag och utsätter oss följare för samma omilda behandling vi fått utstå mången förr. Så fort man vågar sig glädjas över att klubben mönstrar glittrande världsstjärnor som andra klubbars följe avundas oss, så kommer kontraktsförläggningsdjävulen fram ur sin rykande håla och skriker om bråddjupa skillnader mellan klubbens och spelarens utgångslägen gällande lön och framtid.  Det fungerar liksom bra under perioder, men så fort det skall bekräftas och konsolideras, ja då går det åt skogen. Och nu skall vi gå in i jul-, nyårs- och januarimatchandet.

Cazorla är skadad till och med mitten av februari, Elneny sticker snart iväg till ACoN medan Ramsey ännu en gång ryktas vara tillbaka, denna gång lagom till Boxing Day. AOC har hamstringproblem utan återkomstdatum medan Welbeck, Mustafi och Mertesacker kanske är tillbaka till 3:e januari. Och vi möter nu West Bromwich hemma (26/12), Palace hemma (1/1) och Bournemouth borta (3/1) inom åtta dagar. Därefter möter vi Preston i FA-kuppen (7/2), Swansea borta i ligan (14/1) och Burnley hemma (22/1) innan vi, på TDD, rundar av månaden genom att ta emot Watford. Därefter går vi in i februari i och med att möte chelsea borta.

Så då sitter en här, relationell inventering eller inte, med frågan: Hur f-sen skall det här gå? Kommer vi kunna gå igenom detta, på papperet, något enklare spelschema och knapra in något på försprången som chelsea, foolsen och shitty har gentemot oss? Kommer vi, som det heter på arsenalska, studsa tillbaka? Eller är truppen för tunn, Wenger för ålderdomligt idéuttömd och ligan således helt körd för oss? Kan vi återhämta och återskapa det flöde vi hade under stora delar av hösten, där vi inte alltid spelade så bra, men ändå fick in bollen, tog den sena trepoängaren och höll oss i ligans absoluta toppskikt? Eller är vi för beroende av två klubbvalstvekande världsstjärnor vars ryggar bara väntar på att brista under ett för tungt lastat ok av ansvar?

Kan vi bygga oss starka, ända upp till himlen och enas som ett folk, med ett språk under ett klubbmärke? Eller kommer vi att straffas för vårt övermod, rämna i den famlande förvirringen och falla ned i söndrande splittring? Kommer vi möta februari med en hel och konkurrenskraftig trupp, på väg att äta in våra konkurrenters försprång? Eller kommer vi, för vilken gång i ordningen, ha förlorat chanserna till ligavinst redan innan vi möter vårt årliga waterloo i Champions Leagues åttondelsfinal? Är vi på ny inslagen, titelutmanande, stig eller springer vi bara ännu ett varv i ännu en predestinerad irländsk julafton? Jag vet inte. Jag hoppas. Lite. Men vågar jag tro? Vågar du tro på..?

Kommentarer

Bild för Giresse

Nej jag vågar inte tro jag dansar ännu ett varv i en predistinerad irländsk julafton. Välkommen tillbaka D&M

Adam

Bild för Jajo67

Svårt att riktigt engagera mig nuförtiden, tror tyvärr vi får leva i "Groundhog Day" till den dagen Wenger lämnar.

Bild för Fredde

Tycker vi spelat betydligt sämre sen Cazorla skadade sig. Samma sak som förra året.

Nu ska vi ha i åtanke att "onödiga" poängtapp som jag ser det är Leicester (med facit i hand) borta, M'boro borta & Everton borta. Det är 5 tappade poäng som man kan lägga i facket "onödigt" tappade poäng, dvs inte mot ett lag som faktiskt konkurerar om en topp4 placering. Sen kan man tycka att vi skulle gått för segern mot United borta på ett helt annat sätt liksom matchen mot Tottenham. Jag vill förövrigt se den pressen som vi hade mot Chelsea hemma oftare, vilket gynnar offensivt balanserade lag om pressen fungerar på ett bra sätt vilket vi tydligt visade mot just Chelsea hemma.

Men när man tittar på de senaste matcherna så tycker jag det ser ut som det gör i andra klubbar när tränaren sitter löst och är på väg ut ur klubben. Truppen själva levererar dödsstöten för tränaren i fråga genom att stå för 2-3 otroligt viljelösa insatser som får styrelsen att ta det (oftast) nödvändiga beslutet.

Och om man jämför med förra årets facit efter 17 omgångar så ligger vi 2 poäng efter.

You win some, you draw some

Bild för guran

Äntligen! som jag har längtat efter denna blogg. Välkommen tillbaka.  // guran

 

Bild för Markus

Fin läsning, som alltid. Vad gäller vår kära klubb så verkar allt vara precis som vanligt. I år hölls hoppet uppe längre än vanligt då vi fick många resultat med oss trots uselt spel. Nu är den tiden bevisligen förbi iom de senaste förlusterna. Vi är numer den perfekta hybriden mellan Cliff Barnes och Bill Murrays rollfigur i Groundhog Day. 

Bild för Sral

Det kan ju också bli så att tiden efter Wenger blir en då vi längtar tillbaka till när vi alltid gick till CL och åtminstone utmanade om ligan.

Bild för Fredde

Sral: hur ofta har vi egentligen utmanat om ligan? Alltså hela vägen in. Vi har varit rejält avsågade i april och sen har vi kanske närmat oss rent poängmässigt i slutändan. Men vi har aldrig varit med om en guldstrid in i april så länge vi spelat på Emirates.

Vi har varit i topp av ligan under ganska långa perioder men när det börjar dra ihop sig så har vi spelat för en CL-plats. Antingen direkt eller kval.

Jag tycker att det är dags för en hel del nytänkande på bänken, det som tog oss (Wenger) upp till toppen.

Skillnaden mellan oss och United var att Furgeson vann på löpande band. Det kunde inte bli bättre med deras trupp än så. Sen i samband med att Furgeson slutade så slutade även deras vd, Gill och ersatte honom med en inkompetent Woodward.

You win some, you draw some

Bild för Sral

Ända in i kaklet? Nej, det är ju inte ofta på sistone. Men vi har varit där uppe och haft anledning att drömma om det. 13-14 ledde vi ligan i fler dagar än något annat lag, och förra säsongen fanns det stunder då det verkligen kändes som att vi hade en jättechans. Min poäng är att vi kanske t om kan komma att sakna de tiderna.

Bild för Fredde

Det jag menar, vi hade en jätte chans och ledde ligan ett bra tag förra säsongen. Men när vi summerade ligan så låg vi endå på 71 poäng, vilket inte är i närheten av det man behöver för att vinna ligan. För det är i maj (uppenbarligen också över julafton) det räknas vilka som ligger högst upp.

You win some, you draw some

Bild för Jonas Eriksson

ÄNTLIGEN! Kul att se att du hinner få ner några rader. Ja vad ska man tro? Studsar vi tillbaka eller viker vi ned oss ännu en gång? Är rädd för att vi kommer vika ner oss då många ser tröttkörda ut. Men hoppas naturligtvis på att vi kan vinna ett par matcher nu och sätta lite press på dom andra lagen. Chelsea kör ju med ganska lite folk och jag tycker ju att även dom ser lite lite tröttkörda ut. Det borde komma en svacka där. Eller jag tycker att dom är i en liten svacka men vinner ändå. 

 

Bild för Fredde

Chelsea spelar varken CL eller EL som tröttar ut spelarna. Liverpool och Chelsea har en klar fördel i ligan gentemot andra lag där. Chelsea har även truppen byggd för CL-spel, så de har bredden.

You win some, you draw some

Bild för Jonas Eriksson

Det har du rätt i. Men jag tycker inte dom har bredden dom heller. Och skulle dom varit i cl eller el så skulle dom säkert ha några poäng färre. Skillnaden tycker jag ligger mer i att dom har betydligt färre skador än vad vi har. Men det har ju nästan alla lag. :) 

 

Bild för Fredde

Absolut skulle de haft färre poäng. Men det är fortfarande en trupp byggd för att även spela CL. De har 2 startelvor av hög kvalitét i truppen. Svagheten kan ligga i att de inte har nog med mittbackar i truppen för en trebackslinje, men de kommer ha 40-45 matcher i år så truppen kommer inte att behöva synas på samma sätt som för oss eller City.

You win some, you draw some

Bild för Davidsson och Mannen

Alla kommentatorer// Gott med alla era kommentarer, gott att ni håller en god och respektfull ton er emellan och tack för all värmande respons på texten!

Bild för Lars-Göran Ehn

Tack D&M för trevlig läsning (igen). Vad avser innehållet är det mesta redan kommenterat och mycket känns som deja vu. Fast till skillnad från de flesta är jag något mer hoppfull  då det i får mig att må bättre helt enkelt (tills det är helt kört).