Medlemmar: 3220 st.
Visa menyn

Some Girls Are Bigger Than Others

Davidsson och Mannen
ons 23 maj 2018 kl 12:42

Efter år av spekulationer och allt mer intensiva rykten om än den ene än den andre är det nu äntligen beslutat. ITK:s som under veckor har bestämt hävdat ett scenario medan andra av samma sort, fastslagit ett helt annat. Vi är ytterst få som vet vad som hände under vägens gång, hur urvalsprocessen gick till och vi är lika få som kan svara på frågan varför det blev just han, men nu vet vi i varje fall vem han är. Från och med idag skall vi inte bara förhålla oss till ett liv utan Wenger, vi skall förhålla oss till ett liv tillsammans med Unai Emery. Kungen är död, länge leve kungen. Vi må ha tyckt en massa om Wenger och vi må kanske tycka ytterligare om valet av Emery, men nu är spekulationerna över. Beslut fattat. Taget. Bestämt.

När Arsenal i slutet av september 1996 presenterade Arsène Wenger som ny tränare för klubben var det som ni vet ett stort antal engelska fotbollstyckare som skanderade ”Arsène Who?” Men även om Wenger var okänd för stora merparten engelsmän så var han långt ifrån oerfaren som tränare. Han hade vunnit både franska ligan och franska kuppen, att lägga till motsvarande troféer i det kanske inte lika stora fotbollslandet Japan. Så att dra paralleller mellan nutidens Arsenals anställande av Emery och Deins av Wenger är nog kanske inte helt missvisande. Båda var/är 46 år gamla, Wenger hade 12 års tränarerfarenhet, Emery har 13 och båda anses stå för någonting annat än det då/nu befintliga. Men då var då, Wenger Wenger och Emery är något, om inte helt annat så något nytt för oss och något så ovanligt som en Arsenalmanager som …som inte heter Arsène Wenger.

Både nämnda ITK:s och mer trovärdiga källor talade om en urvalsprocess där till slut den före detta klubbkaptenen Mikel Arteta vaskades fram gentemot erfarne Massimiliano Allegri. Det hade då talats om Nagelsmann från Hoffenheim, om brandsläckare Ancelotti, om Sanllehis polare Enrique men även om något så oskönt som gamle foolsenposören Brendan Rodgers. Och jag kan inte annat än fundera kring den spretighet som detta, enligt dessa ryktesspridare, vittnade om. Självklart innebär denna process vansinnig klickpotential varför många namn skall tas med tämligen ymniga nypor salt, men jag kan inte annat än undra. Hur siktade vi? Vad var vi egentligen ute efter när ett 22-årigt maktmonopol skulle delas upp och tränarpluppen skulle fördelas?

För mig stod då två kandidater framför de övriga och i sällskap av dessa ett antal ytterligare frågor, för valde Gazidis och de andra mellan Arteta och Allegri så stod vi mellan två diametralt olika tränare, både CV- och fotbollsmässigt. Det surrades friskt om den erfarne Allegri var klar för oss, sedan vidare om att denne inte var nöjd med klubbens satsning alternativt den ansvarsfördelningsstruktur som klubben byggt upp, varför den totalt oerfarne Arteta plötsligt seglade upp som storfavorit. Vi förberedde oss så smått inför ett liv med Mikel The Rookie och så var det ända fram till måndagskvällen då ytterligare en hårfager bask dansade in på scenen, varefter vi stod som fågelholkar inför denna U-sväng. Vad hände egentligen mellan klubben och den enligt kännare ”klare” Arteta?

Jag hade absolut föredragit en van storklubbstränare såsom Allegri eller än hellre Simeone men även sagt ja tack till en tränare som Monacos anfallsglade ungdomsförädlare Jardim. Eller den kanske inte så attraktive men ack så effektive, defensivspecialisten Rafa Benitez? Eller storrökare Sarri? Eller Gasperini som fått Atalanta att plötsligt överprestera i förhållande till ekonomi och klubbstorlek? Inför detta nästan historiska val av arvtagare till managerposten efter Wenger, fanns så många alternativ, så många olika vägar att välja och så många möjligheter. Utifrån dessa möjligheter trodde vi ett tag att vi stod redo att ringa in det oväntade och smått läskiga valet Arteta, där herrar Gazidis, Sanllehi och Mislintat skulle kunna framstå som galningar lika mycket som lyckosamma guldgrävare. Alla dessa inre virvelvindar fick vi hantera fram tills att Emery landade i Luton för transport i ilfart till London Colney och vi hamnade i ett, om inte ”Emery Who?” så i varje fall ett litet avmätt ”Emery, meh”.

Unai Emery får anses ha blivit ganska luggsliten efter sina två år i den franska nyrikedomens högborg. Han uppfyllde aldrig de krav på framgång i Champions League som var ställda på honom och han lät till och med Jardins Monaco blåsa honom på ena ligasegern. Han skall enligt uppgift ha haft en viss svårighet med några av psg:s mest uppblåsta spelaregon, vilka inte ville underkasta sig det hårda arbetet utan boll utan föredrog en mer flärdfull tiki-takafotboll, och Emery lär väl inte heller sätta imploderingen mot barcelona högst upp på sin skrytlista. Samtidigt, hade han värvats för två år sedan efter att ha fått ett bedagat Valencia att bromsa sitt då fria fall till stabilitet och ett lite ekonomiskt svagt Sevilla att vinna tre raka Europa League, hade hans aktier stått avsevärt högre i kurs än de, i mångas ögon, gör nu. För mig framstår han allt mer som en väldigt dåligt scoutad värvning av psg, då klubben på många sätt tog in en tränare som uppenbart stod för någonting helt annat än vad den klubben gör/gjorde och var ute efter. De frågade efter en genväg till europeisk kuppframgång och snubblade därefter på eget grepp av icke utförd läxa.

Emery är en fotbollsfilosof som, inte helt olikt Wenger, verkar vara helt besatt av fotboll. Han sägs vara krävande gentemot sina spelare (för att inte tala om sin högst vokale assistent Juan Carlos Carcedo), han ger ofta spelarna läxor att studera på sin lediga tid och verkar inte vara rädd för att följa upp givna order eller instruktioner för att tvinga spelarna till utveckling. Han har, fram till tiden i psg, alltid prioriterat en stabil defensiv med förkärlek till snabba omställningar, han är känd för sina taktiska adaptionsförmåga och nitiska förberedelser samt för sina omfattande analyser av kommande motståndare. Han sägs, till skillnad från Wenger, alltid vilja ha en plan B att ta till, kräver alltid att hans spelare skall delta i ett aktivt press-spel och verkar föredra målvakter som aktivt deltar i speluppbyggnaden vilket, det sistnämnda, tämligen torde innebära att Cechs tid som förstemålvakt är över. Så där jag kan se vissa likheter med Wenger, såsom besattheten av sporten, värvningsåldern och tränarerfarenheten, där ser jag minst lika många olikheter.

Jag får erkänna att Unai Emery inte var mitt förstaval. Han var inte heller mitt andraval, ej heller mitt tredje. Men jag ropade i många år efter förändring och det är just förändring som jag har fått. Från det erfarna, insuttna och välkända till det avsevärt mer okända. Från en tränare som gav spelarna stor frihet att uttrycka sig på planen, som blint litade till den egna kompetensen och som framstod som tämligen mjuk i nyporna, till en tränare som föredrar taktik och tydliga instruktioner, som kräver spelares individuella underkastelse till förmån för det kollektiva arbetet och som inte är rädd föra att, själv eller via assistent, styra de individuella spelarnas aktioner. Som man frågar får man svar och därför kan jag inte annat än stötta vår nye manager, ge honom chansen och ge honom mitt fulla stöd. Vad jag än må tycka om processen fram till beslutet. Vad jag än må tycka om andra, mer lämpliga kandidaters möjliga tillgänglighet. Nu står vi inför den förändring som vi ropade efter och hur eventuellt meh valet än initialt framstod kan det komma att visa sig vara lika logiskt som framgångsrikt. Nu kan vi bara blunda, hoppa ut för stupet och be till fotbollsgudarna att vi lyfter. Upp och tillbaka, om än i annan form än tidigare. I händerna på Emery. Välkommen.

I have just discovered. Some girl's mothers are bigger than other girl's mothers.

Kommentarer

Bild för Sral

Bra skrivet! Just idag kan jag inte riktigt se kopplingen med låtcitatet som jag brukar kunna, men det får nog stå för mig. Smiths var för övrigt jävligt bra. 

Min spontana tanke om Emery var precis ett ’meh’. Inte det mest spännande valet. Dock ska man, precis som du säger, inte lägga för mycket värdering i Emerys tid i PSG. Tveksamt om han passade och han vann trots allt grejer där också. 

Det verkar ju som att Unai var väldigt ”keen” på jobbet och att han imponerade med sina kunskaper om Arsenal. Wenger lade en grund som Emery förhoppningsvis kan vidareutveckla. 

Självklart ska han få chansen och får även mitt stöd. 

Bild för Sral

Och hur Gaizidis, Mislintat och Sanllehi skött rekryteringen imponerar verkligen! 

Bild för Davidsson och Mannen

Sral// Textens titel ja... Jag kunde inte låta bli. Jag älskar låten, jag älskar titel/text och har länge funderat på att skriva blogg utifrån den texten. I min värld handlar den om jämförandet och det är ju precis det som vi, i alla fall jag, gör när vi gissar om potentiell tränare kontra alternativ kontra andra klubbars tränare. Vi fluktar på andra, bollar förhoppningar och ...jämför. Så tänkte jag!

Och ja, jag var först inte heltänd på idén, men har nu funderat mer, läst på och funderat än mer. Och jag minns hur jag imponerades av det Sevilla som han, tillsammans med inköpsansvarig där, skapade med ganska ringa medel. Så som det känns nu, positivt. Och jag hoppas att Gazidis, Mislintat och Sanllehi dragit en vinstlott ur urnan!

Bild för Henke

Nu hoppas vi det blir ”Hand in glove” och inte ”Panic” ;-)

Henke

Bild för Sral

Ja, jag har också funderat och läst, och känner mig optimistisk. Förväntar mig inte att vi kommer att utmana om titeln nästa säsong, men ser vi ett förbättrat lagspel och försvarsspel är det gott nog. Verkar som att Emery är mer av en coach som förbereder spelarna med videor än att han är en matchcoach. 

I så fall är Wenger ’This charming man’ och ’Bigmouth strikes again’ passar in på mig. ;-)

Bild för Fredde

Vad som finns att säga om rekryteringsprocessen? Tycker den har skötts bra. Antingen så headhuntar man in en specifik tränare eller så hör man sig för bland flera olika.

Jag har länge känt att Mislintat känns som en kille som alltid har en plan b och även plan c att ta fram. Då känns det på efterhand givet att man träffar flera tränare vid en sån här rekrytering.

Emery? Om han lyckas sätta en deffensiv så har han mycket vunnet. Om den deffensiven består i en hög press så är jag nöjd med det så länge vi håller nollan. Nu har jag dock för mig att Sevilla var väldigt svårslagna under Emery, deffensiven satt där. Jag vill se ett Arsenal som på riktigt tror på att vi kan vinna varje match vi spelar. Och ett lag där alla ger sitt absoluta max under 93+ minuter per match för att vinna matchen till varje pris.

Jag kräver inte att vi ska vinna varje match vi ställer upp i, men jag kräver att vi ska försöka göra precis det.

You win some, you draw some

Bild för Christer Åhsman

Arsenal kom topp fyra 20 säsonger i rad med Wenger som tränare, helt fantastiskt, tyvärr har de två senaste säsongerna resulterat i något sämre placeringar, då har kritiken och hatmobben mot Wenger som funnits några år eskalerat. Jag har alltid stöttat Wenger och tackar honom och Arsenal för all glädje som de har gett mig under hans tid i klubben. De som är nöjda med tränarbytet verkar ha bestämt sig för att ha tålamod med den nya tränaren, vilket är bra, min poäng är att oavsett vilken tränare Arsenal än har är det väldigt svårt att vinna titlar, att komma topp 4 är inte lätt med konkurrerande lag som spenderar pengar och redan har väldigt bra spelare, vem vet kanske Wengers tid i Arsenal uppskattas mer om några år. 

Vidar 1933

Bild för Stefan Larsson 2

Håller med till fullo. Personligen är jag ingen beundrare av att söka snabba lösningar för att kräva ligatitlar m.m. Det måste ses på sikt, att bygga stabilitet och att slå vakt om Arsenals värden och vad klubben står för. Att stoppa in en tränare som har en helt annan filosofi hade varit förödande. Med det så känns Emery som ett bra val och han har mitt fulla stöd. Jag är också nöjd över att det inte blev Arteta. Han hade kanske hjärtat i klubben, men var inte den populäraste i spelartruppen. Jag tror att han på ett tydligare sätt hade splittrat snarare än förenat. Jag kanske har fel, men jag är optimistisk inför framtiden. COYG.

Bild för Sral

Håller helt med dig, Christer. Wenger har gjort det väldigt bra i det stora hela, det var egentligen de två senaste säsongerna som det riktigt gick nedåt och att vi missade chansen till ligan när Leicester vann istället. Tycker egentligen den första delen av Emirates-eran, när vi kom topp 4 med begränsade resurser, var en väldigt stor bedrift av Wenger också. Rätt att han slutade nu, dock.

Och vi kan inte förvänta oss att vi bekvämt hamnar i topp 4 nu heller. Det är svårt. Se bara på Chelsea. Mästare förra säsongen, femma den som var.

Bild för Pelle

Lyssnar man på presskonferensen framgår det tydligt när Gazidis talar om att dom hade sin kravspecnför vilka egenskaper dom sökte, både i manahgern och det spel som skall representera Arsenal. Att man tar in olika kandidater för att se hur dom matchar ens kravbild är fullt naturligt, jag intervjuar ofta personer med vissa bitar i sitt CV som inte är prioriterat i den sökandes brev, men som ibland under intervjun visar sig vara exakt det vi efterfrågade.

Tycker dom skött det riktigt bra till skillnad från dig, dock väljer jag att inte tro på allt som skrivs i media. ;)

 

Själv trodde jag titeln syftade lite skojfriskt på some girls have all the fun. :D

If it's too strong, then you're too weak!

Bild för Sral

Vet inte vem du menar inte tyckte Arsenal skötte det bra? D&M? Själv är jag oerhört imponerad, tycker man skött detta ritkigt bra. Just att de gjort det gör att man känner sig tryggare med Emery. Också skönt att de verkar ha en vision och idé med Arsenal som inte är något totalt annorlunda, utan att man egentligen vill utveckla det vi är kända för - offensiv fotboll och satsa på unga spelare. Det var den grunden Wenger var med och byggde, men som han själv inte förmådde utveckla det sista.

Och ja, om det gått till som Gazidis berättade på presskonferensen, är det verkligen en läxa att man inte ska tro på allt i pressen. Vad sa han? "Those who know won't say, and those who say won't know"?

Bild för Davidsson och Mannen

Henke// Absolut. Även om jag föredrar den sistnämnda låten så har vi nog fått för mycket av den varan genom åren.

Sral// 1: Yes, så tänker jag med. Och visst verkar han charmig? Vi får väl se hur charmig frihetsvana spelare anser han, och hans assisterande, vara när de kräver maxpress i regnrusket, heaven knows I'm miserable now, kanske?

2: Jag har, uppenbarligen, varit otydlig i mitt skrivande gällande processen, för jag refererade till andras högljudda röster kring den, inte min egen. Jag är mer än nöjd, de hade kunna klunsa fram Emery om de så velat.

Fredde// Oh, här har jag uppenbart varit otydlig. Jag har absolut inget emot den, med gott resultat hade de tre musketörerna kunnat spela yatzy om coachjobbet, om de så velat. Det jag hänvisade till var den frustration som andra uttryckte under processens gång. Så jag ser inga fel i processen, jag var nog bara otydlig när jag skrev.

Dina defensiva preferenser delar jag till fullo men du sätter också fingret på en oerhört central punkt: Även om vi inte kommer att vinna varje match så skall vi göra precis allt för att försöka göra det. För så har det, enligt mig, inte alltid sett ut de senaste åren.

//Visst är det en oerhörd prestation att komma topp fyra 20 år i rad, helt fantastiskt. För som du säger finns det gott om lag att konkurrera med, vissa med helt andra muskler än vi, men jag tror att både laget och klubben som sådan varit i skriande behov av nya idéer, ny röst och nya tankebanor och det är jag glad över att vi verkar ha fått.

Pelle// Som jag skrev i svaret till Fredde, så innehåller nog texten olyckliga syftningsfel. För jag har absolut inget att säga om urvalsprocessen, min avsikt vara att referera till andras åsikter som jag hört eller läst om under tiden. Så oavsett vad jag väljer att tro på eller inte så har jag, utifrån den lovande rekryteringen, inget problem med processen fram till den. Pragmatisk som jag är. Men nej, inga skojfriskheter här inte. :-)

Bild för Jonas S

Emery till PSG var alltid en märklig grej. PSG är en märklig grej generellt.

Man kan väl sammanfatta allt gällande arsenals tränarjakt med att ingen utanför klubbens kärna vet ett skit vad som händer. Inget läcker omedvetet känns det som.

twitter.com/StockholmGooner

Bild för Sral

Man kan sammanfatta tränarjakten med att det var en rekrytering där Gazidis, Mislintat och Sanllehi bildade en liten grupp, enades om vad de vill att Arsenal står för och använde sedan de kriterierna för att leta ny tränare. Efter att intervjuat åtta stycken kunde de ändå snabbt komma fram till Emery, till och med innan själva säsongen (Champions League-final kvar, ju) är färdig. Mycket bra skött. Philippe Auclair pratade i Arsecast om att Wenger egentligen var nära att lämna före denna säsongen, men att han då blev övertalad att stanna, för att klubben inte var redo än. Under den här säsongen gjorde man sig redo, och Wenger fick ett fint, respektfullt och värdigt avsked. Skitsäsong sportsligt sett, men hur klubben har skött allt från Wengers avsked till att anställa Emery har varit riktigt snyggt.

Bild för Davidsson och Mannen

Jonas S// Ja, visst var det. Märklig rekrytering, dåligt scoutad. Och visst är det som du säger, kring Arsenals tränarjakt, vi vet ingenting. Men när jag skrev texten så läste jag många kritiska röster, vilka jag tror var mest i relation till det Pelle tog upp; att ta till sig eller strunta i det som skrivs. Vi vet och visste intet. Men jag är i alla fall nöjd med resultatet.

Sral// Precis. Är helt med dig.