Medlemmar: 8554 st.
Visa menyn

Fyrkantiga klossar i runda hål

Davidsson och Mannen
tor 31 aug 2023 kl 08:48

Det har känts så bra under så lång tid nu. Inte bara av att vi som klubb gjort så mycket rätt på fotbollsplanen och i tabellen, att Edu, Arteta och Garlick gjort så mycket rätt på spelarmarknaden eller att Arteta lyckats föra laget och klubben närmare supportrarna och supportrarna närmare laget och klubben. Borta har hatet varit, glåporden mot de för stunden utpekade syndabockarna och borta har även skyttegravskriget mellan fansgrupperingarna varit. Ni minns alla Wenger Outs vs. Wenger Knows vilket var en strid som därefter fick allt sämre och tack och lov mindre uppföljare av skiftande karaktär och kvalitet.

Dessa höga vågor av motsättningar inom Gooner-gruppen har lyst med sin frånvaro senaste säsongen och inledningen av denna och detta har varit en välsignelse. Men nu är det tydligen dags igen. Denna gång heter vattendelaren Kai Havertz som fått starta de tre inledande matcherna, fyra om vi inkluderar CS, och som kanske inte direkt rosat marknaden när han inte bara fått spela Xhakarollen utan också fått axla hans forna roll som syndabock. Är Havertz så bra att han borde starta match efter match? Eller är han i stället inte bara ett enda stort praktfiasko utan också en katastrof till värvning? Såklart inte. Inte något av det. Han gjorde bra saker och han gjorde sämre saker. Han var inget vidare mot Fulham men det var heller inte hans fel att vi inte tog våra tre poäng. -Vad än tangentbordsbestyckade soffpotatisar vill påskina. Han förtjänar inte alls den smörja han fått i sociala medier men skall kanske heller inte att premieras med en startplats vecka efter vecka?

Havertz var oerhört lovande under sin tid i tyska ligan men sjönk sedan som en sten i ett underbart dysfunktionellt och traumatiserande chelsea. Hans mångsidighet bet honom i baken och nu är han efter en tämligen kostsam övergång en Arsenalspelare. Han håller så smått på att lära sig Arteta spelidé såväl som att rehabilitera sig från den nedsättning tre år på Londons bakgård kan tänkas bringa. Han är, trots vad åren i chelsea kan få oss att tro, yngre än både Ødegaard, Rice och White och bara veckor äldre än Nketiah. Så ingen färdigutvecklad spelare som kan förväntas hit the ground running men heller ingen ligaovan nybörjare som behöver ett halvår på sig att lära sig ligan. Som lök på laxen fick vi i lördag se Vieira hoppa in och göra sin bästa insats som Arsenalspelare, samma Vieira som av många helt dömdes ut under förra säsongen. Eller som Ødegaard när denne var på lån för några vårar sedan. Eller som när… Ja, du ser ju själv mönstret.

Vi är snabba ut med högaffel och fackla, snabba att döma och snabba att avfärda. Vi frustreras och frustreras, vi rasar och kastar imperativ i versalform. Men jag både hoppas och tror att vår vän Havertz kommer finna sig till rätta och bli levererande spelare som Ødegaard är och nu också Vieira verkar vara på väg mot att bli. Så skuggan skall inte falla på Havertz, vilken snarare går att se som ett symptom. För trots lördagens nedslagenhet förstår jag att Arteta vill laborera i tre, på papperet, ganska enkla matcher -åtminstone Forest och Fulham hemma. Att han använde dessa matcher för att prova utveckling, matcha in en potentiell Plan B eller försöka göra oss mindre förutsägbara.

Nu skall vi ha skjutit in oss färdigt. Bild från Flickr.com: ”Chaos Son of SoS”

Dessa utvecklingssteg och sätt att göra oss mindre lättlästa gör det avsevärt enklare att förlåta poängtappet i lördags. När Arteta vill prova att invertera högerkanten istället för vänster när så inte går, när han vill se hur vi fungerar med både Partey och Rice på plan och när han vill ge Havertz ännu en chans i startelvan. Samtidigt önskar jag att Arteta gör som han gjorde med Vieira, låter honom växa in från bänken snarare än från startelvan vecka efter vecka. Och detta inte bara efter att en av mina favoritspelare ESR samtidigt fått exakt noll minuters speltid, utan för att vi inte riktigt har råd med fler experiment när vi tar emot manchester united på Emirates Stadium på söndag.

Det är väl i denna känsla av skav som ambivalensens paradox börjar ta fart. Jag vill att Arteta skall ge The Smith chansen och är glad över Vieiras inhopp, samtidigt som jag tycker Havertz har fått för mycket speltid i relation till prestation. Jag vill ha tillbaka Gabriel i försvarslinjen samtidigt som jag förstår att Arteta vill hålla Partey kvar i startelvan och prova invertering av högerkanten. Jag vill ha en Plan B och att vi skall vara mindre lättläsliga men tyckte lördagens krampaktighet var så smärtsamt svåra att genomlida att jag gärna slipper utsättas igen. För i soffan kändes det som Arteta tänkte för långt och missade matchen som utspelade sig just framför honom samt som om han försökte klämma ned fyrkantiga klossar i runda hål. Tankarna och idéerna kan ha varit geniala, men verkligheten han stod med var en annan.

Nu har det gått några dagar och känslornas stormar har bedarrat en aning. Jag ser fortfarande en massa saker som måste korrigeras tills på söndag men jag har så smått smält lördagens poängtapp, -vilket fick en tröstens smekning när tofspurs förlorade mot samma Fulham i tisdags kväll. Inför söndagen önskar jag mig att fjolårets succébacklinje återinförs, att Partey får tillbaka sin plats som 6:e samt att Rice återfår den något modifierade Xhakaroll han hade under CS och under några av försäsongens matcher, snett bakom Ødegaard. Att Nketiah får strikerplatsen mellan Saka och Martinelli men framför allt att vi korrigerar vår bollinnehavsfotboll till att bli mer djupledsbaserad. Mer direkt, mer rak och mer i banans centrala delar. Att vi inte fastnar längs med sidlinjerna utan lyckas penetrera den centrala ytan just framför manus straffområde och därmed skapar fler och bättre målchanser. Och gör vi mål skall vi inte backa hem, som vi gjorde mot både Palace och Fulham, vi skall fortsätta framåt för att stänga matchen.

Så nu är jag glad över att Arteta provade en massa konstigheter i lördags, att han försökte få ned de fyrkantiga klossarna i de runda hålen och att han gjorde de uttagningar han gjorde, även om det gick ut över mina favoritspelare och kanske också över resultatet. Att han använde matcherna mot Forest och Fulham, till viss del även Palace, för att laborera och prova saker som han inte kan göra mot topp 6-lag, men mot vilka han kanske kommer att behöva ha en Plan B eller till och med C. Att han tänker långt även när det provocerar mig och min önskan om snabba resultat. Att han fortsätter på inslagen väg även om motlutet känns enormt. För detta kommer vi ha nytta av längre fram, detta kan komma att fälla avgörandet när trötta ben och trötta skallar kommer i kapp oss. Och detta kan komma till nytta redan på söndag. Come On You Gunners. Up The Arsenal.

Kommentarer

Bild för Sral

Vill ju så gärna ge dig uppmuntran över en bra text som jag håller med om, och detta på ett givande sätt, men jag har varit magsjuk och min hjärna är på lågvarv efter några dagars diet bestående av blåbärssoppa och varma koppen. Därför blir det ett+1 här. Du satte ord på hur jag tror processen i Arsenal ser ut just nu, och detta på ett resonerande och tålmodigt sätt. Tack! :-) 

Skulle också vilja tillägga att vi har sju poäng av nio möjliga och egentligen inte har spelat dåligt, bara att man ser att allt inte klickar. 

Bild för Davidsson och Mannen

Sral// Ei, magsjuka. Inget man leker med. Mina tankar är med dig. Men tack för berömet. Och kul att du känner igen dig. För jag satt och gnisslade tänder hela helgen, efter Fulhammatchen, och började skissa på ett textupplägg. Men när jag började skriva så såg jag allt mer logik i Artetas agerande och allt mer att önska av min egen reaktion i stund. För det är så himla segt att tappa poäng, det är så himla segt att se spelare på fel positioner och på en heldag av sidledsspel utmed sidlinjen. 

Sedan kommer tanken ikapp den brinnande känslan. Och då förstår, i varje fall, jag mer. Det är inte alltid kul att förlora dagen för att kunna vara beredd att möta morgondagen, eller dagen därefter. Men vi måste och vi måste våga våra egna reaktioner. 

Så framåt. Mot nya segrar och nya poäng. Och kanske en nygammal uppställning + spel på söndag. Då j-klar!

Bild för Sral

Jag litar (blint?) på Arteta, men rimligtvis borde det väl bli en mer "ordinarie" uppställning? Partey och Rice vore nog nyttiga att spela på mitten och förhoppningsvis kan Zinchenko spela. En annan fråga är väl Gabriel i så fall. Han spelade ju mycket på försäsongen. Är det så att det har kommit ett astronomiskt bud från Saudiarabien som Gabriel har svårt att sluta tänka på? 

Bild för George Adams

Bra D&M

Bild för Davidsson och Mannen

Sral// Jag litar på Artetas kunnande, även om hans envishet kan frustrera mig i stund -precis som Wenger kunde göra. Och jag både tror och hoppas att mer ordinarie elva/spelsystem används på söndag. Enligt Arteta har petningen av Gabriel endast haft taktiska orsaker, med största sannolikhet just det vi avhandlat, att Arteta vet vad Gabriel kan och istället kunde testa lite nya grejer i de tre första matcherna. Saudi vågar jag inte ens tänka på. Otroligt oskön tanke. 

GA// Tack så mycket!