Medlemmar: 8204 st.
Visa menyn

Dead Man Walking

Davidsson och Mannen
mån 4 nov 2019 kl 11:04

Jag skall inte säga att jag varit med jämt, ständigt och all tid i världen. Jag skall inte säga att jag varit Arsenal sidan kuvösen och jag skall definitivt inte ens säga att jag ständigt varit närvarande i mitt supporterskap. I yngre år följde jag mitt svenska favoritlag närmre, jag var oerhört inne på hockey och hade liksom jämntjocka tentakler ute för allt vad bollsport hette och innebar. När jag blev tonåring var det mycket hårdrock, dricka folköl och hångla, sedan blev det universitetsstudier, klubbliv och idoga försök att omsätta pojkrumssvårmod till i varje fall lyssningsbar popmusik.

Så inte ens när jag varit Arsenal har jag varit alltid där, haft koll på allt och varit ständigt redo. Arsenal fanns under många år med mig, men mer som ett sällskap vandrandes bredvid mig än någonting som jag levde för. Så även om jag lärde känna Arsenal under någon kulen lördagseftermiddag framför Tipsextras lervälling, kanske just före eller i början av George Grahams era, var det under Arsène Wenger som jag och Arsenal blev ett. Det defensiva, smutsiga och tråkiga Arsenal blev det målgörande, det underhållande och det vackra Arsenal. Lite i samma veva som när min egen självbild, eller i varje fall önskemål om självbilden, utvecklades från kantigt kravallknott vandrandes i ständig motvind till ung, insiktsfull och världsvan storstadsman (nåja).

Så mitt Arsenal är Wengers Arsenal. Jag älskade den mannen och allt han stod för, jag högaktade de val han gjorde och jag försvarade honom när resultaten blev allt sämre och avståndet till toppen allt längre. Sedan började jag tvivla, ni som läst denna blogg vet ungefär när och hur, jag såg att han allt mer hade tappat redskapen och den magiska trollformeln och hade jag fått bestämma hade han tackat för sig efter att ha avslutat den nio år långa titeltorkan när vi vann FA-cupfinalen mot Hull våren -14. Nu blev så inte fallet och de sista åren med Wenger blev både smutsiga, tråkiga och allt mer negativa, både för oss supportrar, för honom själv och för klubben i stort. Därför kom hans avsked från klubben, våren -18, mest att kännas som en lättnad, som en tid för botgöring och som en tid för att glömma gamla träter till förmån för förlåtelsen.

Så merparten av oss Arsenalister har det liksom inte i oss. Vi har absolut det interna gnällandet som mot slutet av Wengereran blossade upp till rena stridigheter, i oss. Men vi har liksom inte det snabba slit-och-slängandet i vårt DNA, vi är vana vid upp och nedgångar, vid internt käbblande men vid managerbyte ungefär vart 21-22 år. Ish. Så när Unai Emery tog över klubben efter Wenger, förvisso i en annan roll än Wengers allsmäktige, trodde i varje fall jag att han skulle vara här ett tag. Att han inte bara skulle få tid på sig utan även med den tiden utveckla laget, klubben och spelarna i den till något eget, till något modernt, till ett Arsenal 2.0. Med Emery mot framtiden. Tillbaka till toppen, tillbaka till CL och tillbaka till de löften som lallare Gazzzidis gav och bröt i ett tempo som andra byter fillingar.


Emery är kvar, men tåget har redan gått. Bild: Flickr.com: ”dolfi6”

Nu har det snart gått 18 månader sedan Emery fick klubben i sina händer. 18 månader som resultatmässigt inleddes riktigt bra men som därefter succesivt verkar vara på väg käpprätt åt skogen. Vem minns inte den totala imploderingen under ligaspelets sista omgångar som gjorde att vi tappade fjärdeplatsen? Och vem är inte smärtsamt medveten om hur rakt igenom klappkassa vi var när Emerys egna turnering, Europa League, skulle avslutas med final någon stans i Tjottaheiti? Vem kan idag blunda för det fortsatta virrvarret i försvarsspelet, som inte ens är lika virrigt som under Wengers sista år utan som till och med blivit ännu sämre?

Efter sommarens transferinsatser där Raul, Edu och de andra pitchade upp stämningen i Arsenalland har ligasäsongen hittills givit oss fyra segrar, fem oavgjorda och två förluster. Vi ligger förvisso på en hedrande femteplats men gapet till Champions League är i nuläget sex poäng upp till lördagens motståndare Leicester. Som vi möter borta. På bortaplan har vi lyckats skapa ihop en ynka vinst på fem spelade matcher, där har vi tappat en tvåmålsledning mot ligajumbon Watford, kryssat mot tidernas sämsta Manchester United och torskat mot nykomlingarna Sheffield United. Och som om hemmaplan vore roligare kan vi här rada upp en herrans massa samling kryssade matcher mot egentliga mittenlag och tre tämligen molokna uddamålsvinster mot gäng i samma ligaskikt eller lägre.

Emerys Arsenal är inte bara resultatmässigt sämre än motsvarande period förra året, det verkar även ha blivit totalt berövat på allt vad eget spel heter. Vi gör knappt några mål, räddas av Aubameyang och tar vi väl ledningen så tappar vi den alltid till slut. Emery byter spelsystem flera gånger om dagen men konsekvent närvarande är alltid spelarnas förvirrande gester om att passa någon annan än de själva, sidledsspelande som ständigt slutar med tillbakaspel till Leno och en total avsaknad av begripligt försvarsspel. Emerys laguttagningar är som en ständig tomboladragning, spelare som tas ut placeras inte sällan på för dem helt fel positioner och spelarna själva verkar inte ha en aning om vad de är satta där att göra. Vi har alltså på 18 månader gått från en känsla av friska vindar, av begynnande gryning och av att framtiden är vår, till förvirring, impotens och kaos.

Emerys tid i klubben är med all säkerhet över. Tåget har gått, bilan är riggad och väntar på att falla och alla klubbens värderingar om långsiktighet och tålamod måste slängas på skräphögen. För Emery är slut här. Han kanske kan få upprättelse i ett annat lag, kanske ett mittenlag i ett spansktalande land, men här i det potentiella topplaget Arsenal är och förblir han helt slut och förbrukad. Han verkar vara desperat och resignerad på en och samma gång, ingen verkar förstå vad han vill och hans matchcoaching känns, snällt sagt, som något motsägelsefullt. Varje dag som går med Emery som huvudtränare är en bortkastad dag för klubben och även om han lyckas stjäla en poäng mot Leicester verkar han helt sakna redskapen som laget och klubben nu behöver. Han är kvar i omklädningsrummet men verkar redan ha förlorat det. Han talar om framtid, tålamod och tid men visar inga som helst tecken på att förtjäna det. Han vankar av och ann längs med sidlinjen men känns sedan länge sedan fallen.

Kommentarer

Bild för Byarum

Inte ens jag hade kunnat uttrycka det bättre,,,:-)

Emery blev en felrekrytering och sådant händer ibland. Det viktiga nu är att man från ledningens sida agerar, innan spelarna börja "rösta med fötterna" och se sig om efter andra klubbar, eller på annat sätt börjar agera inom klubben och det blir en misstämning av guds nåde. Ingen hade ju nånsin önskat sig detta, men ibland blir det fel. Tyvärr verkar ju Emery bara bli mer och mer desperat och vilsen. För en vecka sen var Özil petad av "strategiska skäl", inte fotbollsmässiga. Nu spelade han i helgen. Kommentaren efter helgens match slår ju alla rekord. Vi gjorde en taktiskt bra match, men han var missnöjd med resultatet. Typ, operationen lyckades, men patienten dog,,,Hur kan man tycka att man gjort en taktiskt bra match, när man fått "all time high" i avslut mot sig på hemmaplan? Etc, etc,,, Han har gått bort sig och det går ju rykten om att han tappat, eller är på väg att tappa ledarskapet över spelarna. 
Nej, det här går inte längre. Referar gärna till nedanstående länk till Skysports. Den är så glasklar i sin analys.  

Jag vill ändå gärna säga att jag såg mycket gott under Emerys första månader, inställning, presspel etc, men vet inte vad som hänt på vägen. It's all over...

https://www.skysports.com/football/news/11661/11853372/unai-emerys-arsenal-are-in-decline-with-no-sign-of-progress 

Bosse

Bild för George Adams

Idag är jag inte riktigt av samma åsikt. Visst vi underpresterar en hel del, men absolut allt kan inte skyllas på Emery. 

Och vad är alternativet? Ljungberg? Eddie Howe? Eller någon annan av dessa offensiv naiva coacherna som det dräller av.

Ska vi byta, så ta någon som verkligen kan fixa det som är trasigt...

Football - Created by the poor, stolen by the rich...

Bild för Sral

Förstår hur du tänker, och du har en del poänger, GA. För mig hade jag kunnat ta de här lite mer skrala resultaten om man såg en idé och vision från Emery. Nu verkar han mest bara rädd, svag och otydlig i sitt ledarskap. Så ja, hellre Howe, Ljungberg eller Arteta. 

Bild för George Adams

Jag vill ha en coach som kan fixa det vi så extremt tydligt brister i. Därav är jag villig att ex ge Mourinho en chans, då ju han faktisk verkar vara tillgänglig. En annan som skulle kunna bota våra i det närmaste kroniska, men också maligna åkommer är enl mig  Diego Simone. Men han är knappast tillgänglig, och samtidigt vem vet om han vill ta sig an den här dödssjuka patienten som Arsenal mer och mer utvecklas till.

De tre du nämner tror jag inte alls på kan lösa våra återkommande problem. 2 av dom är fullständiga greenhorns i ansvarig manager avseende och de skulle i min bok lika väl kunna förvärra situationen, och Howe har förvisso gjort det rätt bra i Bournemouth. Men kravprofilen är en helt annan i Arsenal, och det skiljer extremt i att coacha ett lag som har krav att vara bättre än typ 12a och ett lag som Arsenal. Så nej. Jag tror inte på han heller. Då kan vi väl lika väl anställa Sean Dyche, nej Precis! 

Ska vi ha in en offensiv ung coach tycker jag  isf Marco Rose  i Gladbach är mycket mera intressant än de som du nämner. Men att få han intresserad så måste nog patienten visa klara  tecken för tillfrisknande först. 

 

Football - Created by the poor, stolen by the rich...

Bild för Sral

Jag är också villig att ge Mourinho en chans-om han skulle bli anställd. Annars ser jag hellre en chansning med t ex de namn jag räknade upp. 

Bild för Byarum

Tycker som Sral i denna fråga. Dvs, varför inte Eddie Howe? Han har lyckats med små medel i Bournemouth. De ligger en poäng efter oss. De har släppt in färre mål ( i alla fall ett..) än oss. Han har visat i år att han även kan få till en fungerande defensiv. Sen förstår jag GA vad du menar med kravnivå, men jag tror att han skulle kunna växa in i rollen. Nån gång måste ju vara den första för alla... 

Om vi hade möjligheten, skulle jag helst se en etablerad manager som Allegri. Sean Dyche skulle i och för sig kunna lära oss att spela försvar, men vad mer? Mou tror jag inte alls på. Det mentala avståndet mellan honom och klubbens kärnvärden känns för stort. 

Bosse

Bild för Sral

Pocchetino var väl van vid en helt annan kravbild i Southampton än i Tottenham? Eller vad sägs om George Graham i Millwall?

Bild för Snowroller

Utmärkt analys och helt i linje vad jag själv känner. Som tidigare länkats i den här tråden så summerar Sky Sports vår situation väldigt väl. Vi har helt enkelt blivit sämre i alla lagdelar och detta efter en transfersommar som har kanske varit vår mest framgångsrika någonsin. 

Den spelartrupp vi har tillgång till idag är många gånger bättre än den Wenger fick hantera sista åren av sin Arsenalkarriär och ändå lyckas vi inte bättre.

Nej Emery fungerar nog inte i England. Karln talar ju inte ens begriplig engelska. Hur ska han då kunna kommunicera till sina spelar hur han vill att de ska spela under match?? 

Jag betvivlar inte Emerys engagemang, men han är helt maplacerad utanför Spanien. Han gör sig allra bäst i en spansk klubb strax under de riktigt stora. Han var ju framgångsrik både i Sevilla och Valencia och det är väl där någonstans han bör hamna.

Att detta ens förekommer är ett tydligt tecken på att det inte kommer att bli bättre, bara sämre:

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/QoX9xJ/emery-hanas-oppet--av-egna-spelarna

Bild för Jonas Eriksson

Klockren analys och som vanligt så oerhört bra skrivet. 
Emery han visat att han inte har vad som krävs för att ta hand om en lag som för länge sen satts i spillror. Och när man har fått dom spelarna han fått så måste vi efter så här lång tid kunna se en förbättring någonstans iallafall.   

 

Bild för Lars Lundstedt

Av någon anledning kan inte Davidsson Och Mannen posta inlägg under den här bloggen så jag lägger in det här å hans vägnar, så observera alltså att det är D&M som har skrivit nedanstående och inte jag :-) / Larra

--------------------------------------------------- 

Först och främst: Ursäkta för sena svar, jag får skylla på en arbetssituation som till och med tränger undan Arsenaltankar i trycket. Det du!

Byarum// Tack så mycket för det berömmet, inte ens du. Och ja, Emery var ett steg bort från Wenger men ett steg som visade sig vara i fel riktning. Du uttrycker det bra när du skriver ”rösta med fötterna”, för det är precis det jag tycker mig se i laget. Spelarna är liksom inte där, de vankar omkring och tvingas till sidledspassningar och alibijogg. Och Özilgate, ja vad skall en säga?

Men precis som du, så tyckte jag första tiden var lovande, sedan rann det hela ut i ett ingenting.

George Adams// Oh, vi som brukar vara överens. :-) Jag är ännu inte inne på alternativet, men är smärtsamt klar över att Emery inte längre är ett. Hans tid är slut, över, finito.

Sral// Oh, är inte supersäker på namnen du tar upp, men helt med dig gällande att något måste hända och detta är coachbyte. Jag har ju ett favoritnamn… 

Henrik Hallerby// Tack så mycket och kul att vi är överens. Och ja, det är just detta jag tänkt på: Vi har en spelatrupp som är riktigt bra, namn för namn, men har inte blivit bättre, är inte ens lika bra/dåliga utan har blivit sämre med Emery. Och de senaste 5-6 matcherna har varit riktigt usla där jag tycker mig se det Byarum nämner ovan, att spelarna helt enkelt inte längre spelar för Emery. Så precis som du så önskar jag honom alla lycka till i nästa klubb, förmodligen en mittenklubb i La Liga. 

Jonas Eriksson//Tackar så mycket. Och tack igen för berömmet! Och jag håller verkligen med dig, Emery har idag förutsättningarna att göra gott, men -vad det verkar, inte redskapen till det. Och då måste någon annan ersätta honom för att utföra hans arbete så att vi optimerar nuvarande spelarresurser. Inte raketforskning.

Alla// Ni nämner några spännande namn, jag är inte en av dem som vill se/kan tänka sig se Mourinho i Arsenal. Inte på grund av några vackra värderingar eller för att han varit elak mot oss tidigare, utan endast för att jag tycker han är kass, att hans idéer är föråldrade och för att han, i princip, inte levererat sedan tiden i Inter. Så tack men nej tack för mig. Men det är ju bara jag. 

Personligen så är jag lite svag för Nagelsman (stavning?) men skulle, olika spelfilosofier till trots, gladeligen välkomna The George Graham of Italy, Allegri till klubben. Jag skulle välkomna Rodgers, trots hans bakgrund, men också göra detsamma med hans motpol Rafa Benitez. Så konsekvent är jag, dvs. inte alls. För med vår oförlösta offensiva potential skulle till och med en riktigt defensivt inriktat coach kunna lägga grunden till riktigt goda förutsättningar. Får vi en stabil defensiv, en tränare som kan förmedla en begriplig och konsekvent spelidé kanske våra offensiva krafter kan ges frihet att blomma. Eller vad säger ni andra?

Sekreterare Arsenal Sweden

Bild för Sral

Rykten nu är tvådelade, verkar det som. Emery verkar mer säker, så kanske har han fått backning av styrelsen? Å andra sidan viskas det lite om Luis Enrique. Vete schöven om jag gillar något av de två alternativen. Kan ens en mer rutinerad manager rädda den här säsongen nu? 

Bild för Byarum

Styrelsen och översta klubbledningen måste ju utåt stå bakom Emery fram till den stunden han får sparken. Om de inte ser vad vi andra ser, skulle de hellre sköta en matbutik. De har ju ett ansvar för klubbens framtid. Sen är det alltid svårt att peta en tränare mitt under en säsong och hitta någon annan som är tillräckligt bra för att leda laget i framtiden. Ljungberg kanske vore en lösning för säsongen, men inte på sikt. Känns kanske för oerfaren, men Lampards CV är ju inte heller särskilt långt,,,,Tror inte på Luis Enrique. Jag vill att vi går all in på Allegri eller Eddie Howe. Allegri vore en stjärna, men synkar han med oss? Eddie Howe är väl kanske inte den mest revolutionerande och hypade tränaren, men han är erkänt skicklig och kan kommunicera med laget. Tror att han och Ljungberg skulle kunna göra ett bra jobb tillsammans. 

Bosse

Bild för Sral

Gärna Eddie Howe! :-)