Davidsson & Mannen

Idag mötte vi, som ni vet, skitgänget från Merseysides röda del vilka förvisso är ganska ogillade av yours truely, men har sina största antagonister, inte i Arsenal utan i Manchesterlaget United. Städerna Liverpool och Manchester, och dess invånare, har år av sociokulturellt battlande med hamn- och import/exportrelaterade spörsmål i förgrunden. Så de gillar liksom inte varandra, för allt hänger ihop. Djuphamn vs arbetslöshet, trofétomt vs ett fotbollslag i europeisk toppklass blir liksom  automatiskt slagträn i inte helt vänskapliga relationer, invånare emellan.

Ni, som Arsenalfans, vet ju hur relationen mellan Wenger och Ferguson, mellan Vieira och Keen och mellan Arsenal och United, under perioder varit allt annat än kärleksfull. I takt med att oljepengar kommit in i fotbollen har Arsenal tappat och i takt med detta tapp har relationen mellan klubbarna tinat. Och så kom då den här dj-la Robin van Persie och, genom sin högst osköna övergång, förde relationen tillbaka till istiden.

Utifrån detta har D&M och lekkamrat Manu-Mats (MM) fått vårda sin relation genom att inte bara låta bli att tala svensk fördelningspolitik utan även ge f-sen i att vidröra ämnet ”holländska fotbollsspelare på glid från verkligheten”. Vi gör så gott vi kan och fungerar nog rätt bra i hop, trots att Arsenal och United nu åter är i skyttegravarna. Men vid dessa, spända lägen, vad är inte som allra bäst? Vad är universalmedlet för att finna en gemensam medelväg? Jo, den gemensamme fienden. Och den gemensamme fienden var inte svår att finna i Herr Gerrard och hans osnutna skitstövlar från Anfield Road.

Av den anledningen har vi idag en Headmaster Ritual, olik andra. Vi har en HR där inte bara jag själv sätter betyg och utger omdömen, utan även Manu-Mats, om så bara för en stund, ställer sig på den goda sidan. Vi kör dubbelbetyg idag: Ett från mig och ett från Manu-Mats. Varsågoda, hoppas det smakar:

Mannone: Manu-Mats (MM): 2/5. Hade inte mycket att göra tack vare ett väldigt bra försvar.

D&M: 3/5: Stundtals lite småfladdrig på luftpastejerna, men vägde upp det med att också stå på rätt ställe och visa goda reflexer. Fick till och med göra en riktigt stilig TV-räddning, på Shelveys skott, i 90:e. Stabil insats. 

Jenkinson: MM: 1,5/5. Lite valpig och en bit kvar för att hålla PL-klass, får jobba en hel del för att ta en frisk Sagnas plats.

D&M: 2/5. Mr Hjärtesorg river upp gigantiska magsår i Arsenalfansen med sitt spel med bollen. Men visar ständigt ett j-lar anamma och det måste man ge honom cred för. Klarar dock 2:an med det klassiska nödropet, mycket för att han spelade upp sig rejält mot slutet i takt med att, 17-årige Sterling mattades rejält mot slutet. 

Mertesacker: MM: 2,5/5. Tysk ordning och reda, gjorde sitt jobb sehr gut.

D&M: 3/5. Bedrövlig med fötterna och fick Jenkinson att likna Messi. Men stod, å andra sidan, på rätt ställe precis hela tiden. Hade en tuff eftermiddag mot den där lille äcklige fallfrukten från Uruguay, men gjorde ändå sitt jobb som det placeringssäkerhetsbälte killar som TV5 och LK6 är beroende av.

Vermaelen: MM: 4/5. Ah, så här skall en kapten och mittback spela! Hade givit vad som helst för att få honom att spela bredvid Vidic. Ligans mest offensiva mittback?

D&M: 4/5. Fick något enormt mycket stryk av samtliga rödklädda som kom när honom, som liksom verkat fått order om att köra över vår kapten så fort möjlighet gavs. Gjorde trots detta, eller kanske tack vare det, en klassisk TV5-match. Inte världens bästa positionsspel men ett hjärta större än The Kops samlade urinoarmetrar. Smaskade gladeligen upp den lille fuskslusken med nr 7 på ryggen och fick dessutom det där, på hockeyspråk, andraassistet på 1-0-målet. Grym dag på jobbet och vi kan bara hoppas på att bytet gjordes för att Koscielny skulle få känna lite på spel i gynnsamt läge.

Gibbs: MM: 2/5. Ganska osynlig i första, men kom fram mer på sin kant i andra. Dock gjorde han det som en ytterback skall, säkra defensivt.

D&M: 4/5. Ett dödligt vapen som fick en att tänka på den där osköne killen som nu för tiden spelar i Londons mörkblå oljelag, och dennes tid i världens vackraste lag. Gibbs hade att lägga till detta även ett defensivt arbete och en positionsförmåga som Clichy skulle ge sin inläggsfot (jag vet att den är värdelös, men ändå) för att ha.

Arteta: MM: 3,5/5. Gjorde ett stort jobb över hela planen, kvalitet! Tog bort Stevie G föredömligt.

D&M: 4/5. Är du trött på olé, är det på Arteta du skall se. Det hävdar jag utan att skämmas det minsta för punkrimsprosan. En stor insats av den ståtlige spanjoren som var precis över allt utan att för en endaste sekund förlora kollen på varken yta eller gubbe. Otroligt vackra glidtacklingar och fantastiskt följsam.

Diaby: MM: 4/5. Vem är Song? Oj oj oj, detta gjorde Diaby bra! Man behöver inte alltid handla, kolla istället vad man har i sitt eget skafferi…

D&M: 3,5/5. Diabys första halvlek var nog den bästa han haft i klubben och han följde upp den med att vara riktigt bra i andra. Höll bollen i tempo, serverade medspelarna meningsfulla passningar och tryckte till de små scouserna riktigt frejdigt, då och då. Jag hoppas han håller sig hel och bygger vidare på denna match.

Cazorla: MM: 3/5. Låg bakom första målet och gjorde det andra själv. Men, ni måste ge honom fler bollar att jobba med, om detta hade skett hade ni gjort ett eller två mål till.

D&M: 4/5. Slår passningar som hett stål genom smör och var så, nästan galet, noggrann med bollen att man undrade varför han spelar för Arsenal först i år. Hans slalomåkande med bollen fick foolsen att se helt desorienterade ut och hade, med sin påtagliga tvåfothet, en brutalt överläge på motståndarna. Underbart vältimat assist till 1-0-målet och skapade rena förnedrings-TV'n med sitt 2-0-mål. Du måste bara älska den här lille mannen.

Podolski: MM: 2,5/5. Detta är vad man förväntar sig av Podolski, dock försvann han från och till under matchen.

D&M: 4,5/5. I min mening MoTM och gjorde precis det som nyanlända Arsenalister på vänsterkanten brukar göra på Anfield Road: Mål. Bröt isen och spred värme här i soffan. Underbart löpjobb i förarbetet till målet och ett lysande pass till Cazorlas 2-0 mål. Underbar insats. Och då har vi ändå inte talat om hans enorma defensiva slit. Ett föredöme för samtliga truppens yttrar i sitt ständiga understöd som tillsammans med Gibbs effektivitet, fick Borini att se ut som fjunig tonåring och Downing som den videojugge han, till syvende och sist, är. Goldi Poldi Halleluja, f-n vad grym match!

Giroud: MM: -/5. Var han ens på plan? Helt osynlig och vilsen, behöver nog ett gäng matcher till för att hitta rätt i PL.

D&M: 2,5/5. Spelar du ensam striker är din huvuduppgift att göra mål, dvs. sätta och inte missa de chanser du får. Här gick Giroud rejält bet. Men till hans försvar måste framläggas att han är en grymt bra targetplayer, i dubbel bemärkelse. Dels för att han nickar alternativt tar ned höjdpassningar, men även för att han får meningslösa rensningar rakt upp i det blå att framstå som meningsfulla genom sin ypperliga rörelse och förmåga att hamna på rätt plats. Ännu ett plus för att han, genom sina aldrig sinande löpningar, drar upp enorma ytor för medspelare att jobba på. I min värld är det bara för Giroud att jobba på som han går, så kommer chanserna att sitta. 

AOC: MM: 1,5/5. Sprang, sprang och sprang, men väldigt osynlig.

D&M: 2,5/5. Började matchen starkt men försvann sedan helt. Fick, liksom vissa andra Arsenalspelare, ta emot rejält med stryk och min oro är stor att bytet mot Ramsey, i 73:e, faktiskt var relaterat till just smällarna han fick. Var i första halvlek pigg med bollen, höll ett ständigt hotfullt högt tempo och slog ett antal väl avvägda passningar till rätt destination. Hjälpte även Jenkinson att hålla 17-åringen, som klädde av Kolo Touré förra veckan, i schakt.

Wenger: MM: 4/5. Att inte handla sista dagen av fönstret, detta ger rätt signaler till de spelarna som redan finns i klubben. Resultatet? Det såg ni idag, våga vägra FM-generationen!

D&M: 4/5. Trotsade den allsmäktige skräphögen (D&M) i sin laguttagning och satte, i och med AOC i startelvan, press på Enrique som inte alls kunde spela det moderna ytterbacksspel han brukar göra. Bytena var det inga konstigheter med, men Wenger kommer utan problem sova lugnt i natt.

Domare Webb: MM: 3,5/5. Ganska osynlig som en domare skall vara, mycket bra att han synade foolsens försök till att filma till sig straffar.

D&M: 4/5. Gick på Suarez första filmning och varnade BFG i 5:e minuten och fick mig då att tänka att det hela skulle gå käpprätt åt straffpunkten precis när som helst. Men höll sedan matchen i bra skick och lät bli att falla för foolsen äckliga filmningar. Borde absolut varnat nämnde Suarez för dennes parodiskt tvångiga filmande.

Övrigt: MM: Det var länge sedan jag såg Arsenal spela så här bra defensivt, disciplinerad backlinje med bra hjälp av sitt mittfält, Bould-effekten? Offensivt är det lite naiva kortpassningsspelet borta och ersatt av ett mer direkt och snabbare spel utan att kalla det snabba omställningar. Detta gjorde ni möcke bra!

The Spirit of Shankly: D&M: -/5. Yes, där satt den. Lagkapten Gerrard försökte spela oldschool och skicka Vermaelen tillbaka till Belgien. Den uruguayanska fallfrukten gjorde nästan inget än att falla, rulla de katalanska varven och utsöndra dödsskrik, men lyckades även stämpla både Arteta och Vermaelen samt uppenbart bodychecka AOC över revbenen/njuren. Även lille Sterling verkar ha snappat upp fuskandets ädla konst av läromästarna nr 7 och nr 8 och den gamle skotten måste vända sig i sin grav av hans adepters fotbollsförstörande uppförande. Gott jobbat, helyllefools.

Men skit samma, Arsenal kom, sågs och segrade och gjorde det så där dj-la gott så att man bara kommer vara glassakingen hela dagen i morgon. Känns bara underbart bra och jag har fått med mig en rejäl moralboost att ha med mig i den helvita vecka jag lovat min fru. Grattis mig, men framför allt; tack Arsenal. Och tack ni bloggläsare som låtit ett Arsenal- och ett manu-fan röka fredspipa på detta sett. Vi kanske inte var överens på samtliga punkter, men det är ju lite tjusningen med just betygssättning. Tack.

… hävdade Stockholms Negrer, på den underbara skivan ”Kärlek” från 1989. Frågan är då vad vi män gör? Vad vi gör som är så mycket mer kreativt och konstruktivt. Jo, vi placerar fruga och svärmor i TV-soffan framför en feelgoodrulle, köper hem snacks och finöl och spenderar fredagskvällen och natten till lördag framför Sky Sport News, Twitter allsköns livebloggar. Vi har lapptoppen i ena hörnet, smartphonen i andra, whatsup-ar och textar runt till vänner och bekanta i jakten på senaste nytt.

Vi rullar runt på ett jämntjockt moln av stigande förhoppningar, påträngande besvikelser och salongsberusning på randen till reguljär fredagsfylla. Vi tror att vi är i lugn avslappning men har vilopuls långt över 100 bpm. Händernas svettningar får bara värdig konkurrens av pannans chipsflöt. Och vi kallar det rekreation, vi kallar det normalitet och vi förväntar oss att andra människor inte skall se oss som asociala monster på inslagen väg som leder käpprätt åt h-vette.

Och så blev klockan plötsligt tolv. Midnatt och augusti blev september och med septembers anländande kom även ljudet av ett fönster i igenslagning. BOOM. Så var det plötsligt slut, så var det plötsligt över. Vi stod där och fick se den önskade rocken bli till ett par byxor, som blev till en väst som därefter blev till en mössa, som i sin tur blev till ett par vantar, men som till sist bara blev till en tummetott. Som inte ens blev det, som bara blev tack och godnatt.

Vi hade väntat en hel sommar på att de där onödiga spelarna skulle lämna, för blev vi bara av med dem så kunde vi köpa nytt att lägga till RvP´s och Songs potentiella ersättare. Under gårdagen lånade vi ut både Bendtner och Park, varför platser plötsligt öppnade sig och möjliga ins skulle kunna bli officiella nyförvärv. Ni vet ju alla hur det gick med den saken…

Efter detta antiklimax så förväntas vi nu ladda om och gå vidare och hur f-sen skall det gå till? Vi fick inte in en tillstymmelse till det vi behövde och vi står, trots Cazorla, Podolski och Giroud med en tämligen usel transfersommar på hand. Och som en konsekvens av detta också med en trupp som ser ännu tunnare ut än de Arsenalårgångar som i efterhand dömts ut. Hur f-sen skall vi gå vidare, vad skall vi göra nu? Skall vi böla, drömma och dricka sött vin?

På söndag gör The Arsenal resan upp till soptunnorna på Englands bakgård. Och eftersom Brendan Rodgers inte bara fått foolsen att ersätta oss som Englands barcelona, utan även gjort vad han kunnat för att städa ut gammalt Benítez- och Daglishskräp och ersätta det med spelare som faktiskt kan sparka boll, så ser de tyvärr bra ut. Riktigt bra.

Min startelva som skall möta dessa track-toppens barcelona-light ser ut som följer:

Szczesny
Jenkinson – BFG – Captinator – Gibbs
Coquelin – Arteta – Cazorla
Podolski – Giroud – Gervinho

The Back Five: Szczesny skall enligt Wenger göra tester i kväll och på söndagsmorgonen och vi kan bara hoppas att han är hel. Koscielny skall vara tillgänglig varför han skulle kunna ersätta BFG i backlinjen. Den store j-la tysken har varit oerhört bra de två första matcherna, varför han rimligtvis borde få starta, men där han är tryggt och följsamt placeringssäker så är Koscielny mer av den ettrige och jag-är-helst-över-allt spelaren. Kanske skulle ändå det senare vara att föredra, men jag är nöjd med vilket som.

Mittfältet: Äntligen har vi en spelare som insett att ett lag måste föra och passa bollen framåt men dessutom göra detta i rörelse. Jag hoppas att killar Diaby och Ramsey ägnar sin tid på Anfields bänk åt att studerar Cazorla, -för som han har spelat långt utanför deras ramar och trygghetszoner hittills. Med Song utflugen ur boet har mittfältet tvingats till omformering och utifrån truppens nuvarande utformning kan jag inte annat än stoppa in Coquelin på platsen framför backlinjen.

Somliga skulle säkert hävda att det fungerade bra senast, då Arteta tog ett steg ned till Songs gamla position och lät Diaby få spela box-to-box. Det gör inte jag. Vi behöver ett rörligt och tempokraftigt mittfält och i ett sådant ingår inte Diaby. Hate to say, men killen är crap. Skall vi vara bra kan vi inte ha crap på vårt mittfält och av den anledningen ser jag hellre att Coquelin ges chansen att visa vad han går för.

Anfallet: Återigen vill jag ha Podolski och Gervinho på höger respektive vänster kant och med Giroud i mitten. Dels för att Podolski behöver en striker bredvid sig och så länge vi fortsätter med vår 4-3-3-variant så får han förpassas till kantspel, för att därifrån söka central närkontakt men också för Podolskis bästa skottfot skall vara inåt i banan. Gervinhos startplatss behöver knappast någon förklaring, vilket därmed hänvisar både AOC och TW14 till cirka timmen på bänken innan de, i nämnd ordning, hoppar in i hetluften.

För det är där vi står. I hetluften. Förvisso fesljummen av brustna transferförhoppningar och förvisso stinkande av den gamla scousergrytan på uppkok, men ändå i den hetluft som kallas Anfield Road och som skall innebära totalt överkörning, upprättande av ordningen och tillplattande av ärkefjanten med nr 8 på ryggen. Nu är det bara att bryta ihop och komma igen, bära den enorma besvikelsen, uteblivna inköp innebär, med bibehållen självrespekt. Försöka lita på det vi har och skita i det vi inte köpte fast alla visste att vi behövde det. Böja sig fram mot den ständiga motvinden, bita ihop och se till att vinna över det där löjliga, besvärande och högst osköna Resandefolket från Merseysides röda del.

Come On You Gunner!